Beredskap för ökad psykisk ohälsa

Skriftlig fråga 2020/21:1260 av Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-14
Överlämnad
2021-01-14
Anmäld
2021-01-15
Svarsdatum
2021-01-27
Besvarad
2021-01-27
Sista svarsdatum
2021-01-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Coronavirusets utbredning har försatt vårt samhälle och vår befolkning i ett förändrat och ibland mycket svårt tillstånd. Kraven på vård- och omsorgspersonal har ökat och arbetssituationer förändrats, människor har blivit permitterade eller uppsagda, anhöriga kan ha drabbats av svår sjukdom eller död, företagare har fått se sin verksamhet gå om intet, för att nämna några av de allvarliga händelser och omställningar människor ställts och ställs inför.

Att förlora sitt arbete, att förlora sin verksamhet på grund av vårt ändrade rörelsemönster, att förlora nära och kära är allvarliga kriser i livet som kan innebära att vi drabbas av psykisk ohälsa. I en samhällskris som vi nu tvingas genomleva är det viktigt att vara beredd på att fler kan må psykiskt dåligt och förbereda så att den hjälp som behövs verkligen kan erbjudas.

Jag vill därför fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Finns det tillräcklig beredskap för att kunna möta upp en förväntad ökad psykisk ohälsa och därmed minska risken för att drabbade avlider till följd av suicid, eller avser ministern att vidta åtgärder för att säkerställa att regionerna klarar av att hantera detta?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1260 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)


Svar på fråga 2020/21:1260 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) Beredskap för ökad psykisk ohälsa

Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig om det finns tillräcklig beredskap för att kunna möta upp en förväntad ökad psykisk ohälsa och därmed minska risken för att drabbade avlider till följd av suicid. Vidare frågar Ann-Christine From Utterstedt om jag avser att vidta åtgärder för att säkerställa att regionerna klarar av att hantera en förväntad ökad psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa är en viktig och angelägen fråga för mig och regeringen. Psykisk ohälsa är vår tids stora folksjukdom och regeringen har under en längre tid bedrivit ett omfattade arbete inom området. I januari 2020 beslutade regeringen att inrätta en funktion för psykisk hälsa och suicidprevention vid Folkhälsomyndigheten. Funktionen ska arbeta brett och med tanke på covid-19-pandemin har den blivit än mer betydelsefull. För att säkerställa att personer som drabbas av psykisk ohälsa får det stöd de behöver kommer regeringen att fortsätta stödja regioner och kommuner. Under 2021 satsar regeringen cirka 2,2 miljarder kronor på psykisk ohälsa, varav regioner och kommuner får en förstärkning på 1,68 miljarder. Av dessa medel ska 200 miljoner kronor stärka det suicidpreventiva arbetet på lokal och regional nivå.

Den pågående covid-19-pandemin kräver mycket av hälso- och sjukvårdens samlade resurser. För att säkerställa att regioner och kommuner fortsatt har resurser till bland andra personer med psykisk ohälsa har regeringen under 2020 ersätta regioner och kommuner för de merkostnader som uppstått under pandemin.

Regeringen vill även öka hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och tillsatte 2020 en delegation för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Regeringen vill även att personer ska kunna få ett mer direkt stöd vid psykisk ohälsa. Regeringen har därför gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att analysera behovet av en nationell stödlinje som riktar sig till personer med psykiska ohälsa och suicidalitet. Myndigheten ska redovisa uppdraget i början av 2021.

Avslutningsvis vill jag betona att området är angeläget för mig och regeringen. Beroende på hur den pågående pandemin påverkar den psykiska ohälsan är vi beredda att fatta nya beslut som säkerställer att personer med psykisk ohälsa får det stöd som de behöver.

Stockholm den 27 januari 2021

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.