Beredskap för eventuella kärnkraftsolyckor i Ukraina
Skriftlig fråga 2021/22:1845 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-08-07
- Överlämnad
- 2022-08-08
- Besvarad
- 2022-08-22
- Sista svarsdatum
- 2022-08-22
- Svarsdatum
- 2022-08-22
- Anmäld
- 2022-09-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Ukraina uppger att delar av kärnkraftverket Zaporizjzja har skadats allvarligt i attacker – och det finns risk för läckage. Den ukrainska kärnkraftsmyndigheten Energoatom uppger att den senaste beskjutningen orsakat en allvarlig risk för säker drift av anläggningen.
Ukraina och Ryssland anklagar varandra för att ha utsatt kärnkraftverket för beskjutning.
FN:s kärnkraftschef har tidigare varnat för att Europas största kärnkraftverk i Ukraina är helt utom kontroll och har utfärdat en brådskande vädjan till Ryssland och Ukraina att snabbt låta experter besöka det vidsträckta komplexet för att stabilisera situationen och undvika en kärnkraftsolycka.
Situationen i närheten av kärnkraftverket ser även ut att trappas upp framöver.
Av denna anledning vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
Vilka åtgärder har Sverige vidtagit för att ha beredskap om en kärnkraftsolycka skulle inträffa, och bedömer ministern att nedfallet i sådana fall skulle kunna bli värre än Tjernobyl 1986?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1845 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2021/22:1845 av Björn Söder (SD)
Beredskap för eventuella kärnkraftsolyckor i Ukraina
Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder Sverige har vidtagit för att ha beredskap om en kärnkraftsolycka skulle inträffa i Ukraina, och om jag bedömer att nedfallet i sådana fall skulle kunna bli värre än Tjernobyl 1986.
Rysslands invasion av Ukraina har väckt frågor och oro om säkerheten på de kärntekniska anläggningarna som finns i Ukraina och vad detta kan få för konsekvenser för Ukraina och för Sverige. Det är allvarligt och ansvarslöst att Rysslands militära angrepp äventyrar säkerheten på kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar i Ukraina. Det bryter mot alla internationella överenskommelser inom kärnsäkerhet.
I Sverige finns beredskap för att hantera kärntekniska olyckor både i Sverige och i närområdet. Regeringen följer händelseutvecklingen och har nära kontakt med Strålsäkerhetsmyndigheten som följer situationen noga när det gäller de kärntekniska anläggningarna i Ukraina. Vid en allvarlig kärnkraftsolycka ansvarar Strålsäkerhetsmyndigheten för att inhämta och analysera tillgänglig information och gör bedömningar om eventuellt behov av skyddsåtgärder i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten ger även råd om skyddsåtgärder till andra berörda myndigheter och stöd till UD och ambassaderna i närområdet.
Strålsäkerhetsmyndigheten har även bedömt vad konsekvenserna av en händelse i Ukraina kan bli för Sverige. Ett utsläpp av radioaktiva ämnen späds ut i atmosfären, koncentrationen av radioaktiva ämnen blir därför lägre på stora avstånd. En kärnkraftsolycka i Ukraina skulle därför få mer begränsade konsekvenser i Sverige än i Ukraina och närområdet. Dock kan även Sverige komma att påverkas. Främst genom att den svenska livsmedelsproduktionen kan påverkas av radioaktivt nedfall vid en kärnkraftsolycka i Ukraina. I ett sådant scenario kan vissa skyddsåtgärder kopplat till livsmedelsproduktion bli aktuella. Andra skyddsåtgärder som utrymning, jodtabletter och inomhusvistelse kommer inte att behövas i Sverige. Det bedöms inte bli samma effekter som vid Tjernobylolyckan där en brand spred stora mängder radioaktiva ämnen högt upp i atmosfären. De kärnkraftsanläggningar som finns i Ukraina i dagsläget är av en annan typ där en sådan brand inte kan ske.
Strålsäkerhetsmyndigheten har en viktig roll i totalförsvaret för att Sverige ska upprätthålla en förmåga att hantera nukleära och radiologiska nödsituationer. Regeringen beslutade i vårändringsbudgeten för 2022 att stärka myndighetens arbete med strålskyddsberedskapen med 12 miljoner kronor 2022. Myndigheten har inom ramen för detta fått särskilda medel för att kunna hantera information till allmänheten vid ett eventuellt radioaktivt utsläpp i Sveriges närområde.
Sverige har genom Strålsäkerhetsmyndigheten ett etablerat samarbete med Ukraina rörande strålskydd och kärnsäkerhet. Regeringen beslutade den 21 juli 2022 om ett uppdrag inklusive ökade medel för att stärka myndighetens stöd till Ukraina inom strålsäkerhet med anledning av Rysslands invasion. Uppdraget innebär också att myndigheten ska identifiera och förbereda möjliga insatser för att bidra till strålsäkerhet i Ukraina efter år 2022, under de förhållanden som förväntas råda med anledning av Rysslands invasion, samt under en återbyggnadsfas.
Stockholm den 22 augusti 2022
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.