Beredskap för bränder
Skriftlig fråga 2022/23:765 av Fredrik Olovsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-06-11
- Överlämnad
- 2023-06-12
- Anmäld
- 2023-06-13
- Svarsdatum
- 2023-06-21
- Besvarad
- 2023-06-21
- Sista svarsdatum
- 2023-06-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Inledningen på denna sommar samt många prognoser om fortsättningen ökar nu oron för torka och ökad risk för bränder.
Skogsnäringens aktörer tar på många platser redan ansvar för att minska risker genom att anpassa sin verksamhet. Sedan de omfattande skogsbränderna 2018 har den nationella beredskapen radikalt förbättrats, bland annat genom resursförstärkningar till MSB. Myndigheten kan därför på ett bättre sätt än tidigare bidra med förstärkningsinsatser och materiel, helikoptrar och flygplan för brandsläckning. Genom samverkan mellan myndigheter, länsstyrelser och kommuner ges kontinuerligt information om läget i landet.
Vad gäller regeringens arbete har det emellertid inte presenterats några särskilda åtgärder inför sommaren, trots farhågor om ett svårare läge. Ansvaret skjuts snarare nedåt i samhällets organisation, men kommunerna – som bedriver räddningstjänst – står ekonomiskt svagare nu än tidigare. Regeringen har dessutom sparat rejält på landets länsstyrelser.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Carl-Oskar Bohlin:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att öka förmågan att möta omfattande bränder i sommar?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:765 besvarad av Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Svar på fråga 2022/23:765 av Fredrik Olovsson (S)
Beredskap för bränder
Fredrik Olovsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att öka förmågan att möta omfattande bränder i sommar.
Den torra sommaren 2018 brann mer skog än någonsin under modern tid.
Det är kommunerna som enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ansvarar för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst inom sina områden. Det innebär att det är kommunernas ansvar att planera och organisera räddningstjänst så att räddningsinsatser kan genomföras på ett effektivt sätt inom godtagbar tid. Dock kan det vid mycket omfattande räddningsinsatser finnas tillfällen då kommunernas egna resurser inte räcker till.
Sedan 2018 har kommunerna vidtagit flera åtgärder, exempelvis har samverkan mellan kommuner ökat och den övergripande ledningen har förbättrats. Åtgärderna är bl.a. en följd av lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2021 (prop. 2019/20:176) och som syftade till att skapa en effektivare kommunal räddningstjänst.
Därutöver har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) sedan 2018 tillförts medel, vilket har förbättrat den nationella beredskapen att hantera omfattande räddningsinsatser. År 2019 tillfördes MSB 65 miljoner kronor och från och med 2020 15 miljoner kronor. Genom tillskotten har MSB fått ökade möjligheter att stödja kommunerna, bl.a. genom att bistå med förstärkningsresurser i form av materiel för skogsbrandsläckning, helikoptrar och skopande flygplan för brandsläckning samt en utvecklad funktion för att stödja räddningstjänstens samordning. Stödet bidrar till att hålla nere kommunernas kostnader för beredskap för räddningstjänst samtidigt som det stärker deras förmåga.
Den statliga beredskapen med förstärkningsresurser är väsentligt mycket bättre idag än den var år 2018. Regeringen gör bedömningen att MSB, genom förstärkta beredskapsresurser samt i kombination med möjligheten att söka ytterligare stöd från EU, har förutsättningar att hantera omfattande skogsbränder.
En god räddningstjänstförmåga i hela landet är av stor vikt. Räddningstjänst är en av kommunernas kärnuppgifter och det är angeläget att kommunerna vidtar de åtgärder som kan behövas för att säkerställa en effektiv beredskap för räddningstjänst.
Regeringen kommer att följa utvecklingen under hela sommaren.
Stockholm den 21 juni 2023
Carl-Oskar Bohlin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.