Beräkningen av den administrativa delen av skolpengen till friskolorna
Skriftlig fråga 2009/10:424 av Pertoft, Mats (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-01-22
- Inlämnad
- 2010-01-22
- Besvarad
- 2010-01-27
- Svar anmält
- 2010-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 januari
Fråga
2009/10:424 Beräkningen av den administrativa delen av skolpengen till friskolorna
av Mats Pertoft (mp)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Under hösten 2009 beslutade riksdagen hur elevpengen till de fristående skolorna ska räknas ut. I samband med detta ifrågasattes ifall den lagreglerade ersättningen för merkostnaderna för friskolorna på grund av att de betalar moms på 6 procent är korrekt eller inte.
Kommunala verksamheter betalar inte moms. Fristående skolor och förskolor betalar moms. Kommunerna får därför av staten en kompensation för de momsrelaterade merkostnaderna som man betalar för genom ersättningen till fristående verksamhet.
Ersättningen som kommunerna får från staten för dessa merkostnader skall vidarebetalas till de fristående verksamheterna. Det är viktigt att denna ersättning motsvarar en faktisk merkostnad som de fristående verksamheterna har, utifrån principen om lika villkor oberoende av huvudman.
När det nu har ifrågasatts om merkostnaderna för momsen verkligen når upp till 6 procent av de totala kostnaderna för de fristående verksamheterna är det viktigt att denna fråga skyndsamt utreds.
Min fråga till statsrådet är därmed:
Avser utbildningsministern att ta initiativ till att låta utreda om ersättningsnivån till fristående verksamheter på 6 procent är i nivå med vad som kan anses vara rimligt?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:424 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2009/10:424 Beräkningen av den administrativa delen av skolpengen till friskolorna
Utbildningsminister Jan Björklund
Mats Pertoft har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att låta utreda om ersättningsnivån till fristående verksamheter på 6 procent är i nivå med vad som kan anses vara rimligt.
De nya ersättningsreglerna till fristående skolor och annan enskild verksamhet föreslogs i regeringens proposition Offentliga bidrag på lika villkor (prop. 2008/09:171). Riksdagen beslutade den 10 juni 2009 i enlighet med regeringens förslag, och de nya reglerna ska tillämpas på bidrag från och med kalenderåret 2010 (bet. 2008/09:Ubu13, rskr. 2008/09:280). Redan tidigare gällde att bidraget till en fristående skola ska beräknas enligt samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Med de nya bestämmelserna förtydligades att principen om likvärdiga och rättvisa villkor ska gälla alla skolor oavsett huvudman. Bland annat anges det numera i skollagen (1985:1100) vilka kostnader som ska ingå i bidraget, av vilka en kostnadspost är ersättning för mervärdesskatt.
Regeringen anser att liksom för övriga kostnadsposter ska lika villkor gälla mellan kommuner och fristående skolor. Kommuner har rätt att genom det så kallade kommunkontosystemet få kompensation av staten för ingående mervärdesskatt. Kompensationen motsvarar den mervärdesskatt som kommunen har betalat men inte har rätt att göra avdrag för på grund av verksamhetens karaktär, till exempel utbildningsverksamhet. Reglerna om detta finns i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. I förordningen (2005:811) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting anges ett särskilt schablonavdrag som är antingen 6 procent av den kostnad som ger rätt till kompensation eller 18 procent av lokalkostnaderna och 5 procent av övriga kostnader. Detta innebär alltså att kommunerna får ett schablonmässigt bidrag på 6 procent (alternativt 5/18 procent) beräknat på det bidrag som ges till bland annat fristående skolor.
Regeringen anser därför att en lämplig nivå på kompensation till fristående skolor för mervärdesskatt är 6 procent, vilket motsvarar det belopp kommunerna får av staten för att kompensera de fristående skolorna med. Det är därmed kostnadsneutralt för kommunerna.
Liksom Mats Pertoft känner jag till att det har ifrågasatts om inte den schablonersättning som staten ersätter kommuner och landsting med är för hög. Den baseras på beräkningar som gjordes i början av 1990-talet och har därefter inte varit föremål för översyn. Det övervägs för närvarande inom Regeringskansliet om en sådan översyn ska göras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.