Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

bensinskatten

Skriftlig fråga 2004/05:1991 av Johansson, Jörgen (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-07-05
Besvarad
2005-08-10
Anmäld
2005-09-13
Svar anmält
2005-09-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 juli

Fråga 2004/05:1991

 av Jörgen Johansson (c) till finansminister Pär Nuder om bensinskatten

Bensinpriserna når toppnivåer vilket är ett dråpslag för landsbygden. Samtidigt ökar statens skatteintäkter radikalt. Ökningen innevarande år är i nivån 4 miljarder kronor i förhållande till 2003 års skatteintäkt från bensinen. Skatten är ett styrmedel för övergång till förnyelsebara drivmedel, nyare och modernare bilpark och därmed en bättre miljö. Detta kräver dock en aktiv satsning på de alternativa drivmedlen vilket sker i alltför liten utsträckning i dag. De som får bära den tyngsta bördan, i dagsläget, är de boende på landsbygden som inte har några alternativ till bilen. I dag tvingas människor flytta från sina hembygder på grund av för höga reskostnader. Problem i hela samhällsbyggnaden uppstår samtidigt som många människors livskvalitet försämras. En aktiv satsning på de inhemska och långsiktigt hållbara drivmedlen bör vara en huvudlinje samtidigt som de boende på landsbygden bör avlastas den akuta ekonomiska belastning som dagens drivmedelspriser innebär. Statens extra ordinära intäkter bör ge landsbygdens folk en skälig kompensation om begreppet "hela Sverige ska leva" ska ges en reell innebörd.

Min fråga till finansministern är:

Vad avser finansministern att göra för att alla bygder ska ges rimliga möjligheter att "leva vidare", i den akuta situation som vi nu har på grund av höga drivmedelspriser, med beaktande av såväl privatekonomi som miljökrav?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1991 besvarad av Pär Nuder

den 10 augusti

Svar på fråga 2004/05:1991 om bensinskatten

Finansminister Pär Nuder

Jörgen Johansson har frågat mig vad jag avser att göra för att alla bygder ska ges rimliga möjligheter att "leva vidare", i den akuta situation som vi nu har på grund av höga drivmedelspriser, med beaktande av såväl privatekonomi som miljökrav.

Höjningen av drivmedelspriserna under sommaren beror inte på några skattehöjningar utan på att marknadspriserna på råolja har stigit kraftigt. Att momsintäkterna ökar vid prishöjningar beror på att dessa intäkter påverkas av konsumentprisförändringar. Intäkterna minskar vid prissänkningar.

Jag är medveten om påkänningarna på privatekonomin av de höjda drivmedelspriserna. Någon förändring av drivmedelsskatterna är jag dock inte beredd att föreslå. Den svenska bensinskatten är i dag lägre än vad den är i Finland, Norge, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Frankrike och Storbritannien. Skatterna på bensin och diesel utgör viktiga styrmedel i miljöpolitiken som syftar till att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.

Jörgen Johansson anför att skatten är ett styrmedel för en bättre miljö men anser att en aktiv satsning på de alternativa drivmedlen sker i alltför liten utsträckning i dag. För min egen del anser jag att Sverige ligger långt framme jämfört med andra EU-länder när det gäller satsningen på alternativa drivmedel. Enligt Vägverkets publikation 2005:28 svarar biodrivmedel för 2,6 % av den totala mängden drivmedel i transportsektorn. I EG-direktivet (2003/30/EG) om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel ges allmänna riktlinjer som innebär att varje medlemsland ska sätta nationella, vägledande mål för introduktionen av sådana drivmedel. Målen ska sättas utifrån referensvärden som gäller för EU som helhet. Referensnivån är satt till 2 % för 2005 av den totala energianvändningen inom transportsektorn och 5,75 % för 2010. Regeringen beslutade i december 2004 att det nationella vägledande målet för 2005 ska sättas till 3 %.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.