bensinpriset
Skriftlig fråga 1999/2000:572 av Graf, Carl Fredrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-17
- Anmäld
- 2000-02-22
- Besvarad
- 2000-02-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:572
av Carl Fredrik Graf (m) till finansminister Bosse Ringholm om bensinprisetDe svenska bensinpriserna är bland världens högsta, framför allt på grund av den höga skattebelastningen. Denna situation motverkar bl.a. rörligheten på arbetsmarknaden och landsbygdens möjligheter att utveckla möjligheter såväl för arbete och företagande som socialt liv och umgänge.
Konsekvensen av de höga bensinpriserna kan enkelt lindras genom sänkt bensinskatt, höjd skattefri milersättning och förändrade gränser för reseavdrag.
Vilka åtgärder avser finansministern vidta för att minska skattebelastningen på bensin och de höga bensinpriserna?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:572 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
Svar på fråga 1999/2000:572 om bensinpriset
Finansminister Bosse Ringholm
Carl Fredrik Graf har frågat mig om vilka åtgärder jag avser vidta för att minska skattebelastningen på bensin och de höga bensinpriserna.
Att bensinpriset har höjts de senaste veckorna beror inte på någon skattehöjning utan på att världsmarknadspriset på olja har stigit. Skatterna på bensin och andra bränslen utgör viktiga styrmedel i miljöpolitiken och syftar till att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.
De senaste åren har skatten på bensin förändrats obetydligt. Genom att skatten är kopplad till konsumentprisindex sänktes den med 4 öre/liter den 1 januari 1999 och höjdes lika mycket den 1 januari 2000. Den svenska skatten på bensin är av ungefär samma storleksordning som skatten i våra grannländer.
Regeringen har för närvarande inga planer på att vare sig sänka eller höja skatten på bensin.
För att lindra konsekvenserna av de höga bensinpriserna tar Carl Fredrik Graf också upp möjligheterna att höja den skattefria milersättningen och förändra gränserna för reseavdrag.
Avdraget för resor till och från arbetet, 15 kr/mil, ska i princip täcka den rörliga kostnaden för att köra en privat bil (dvs. drivmedel, slitage, försäkringspremier etc.), men däremot inte kostnaden för att köpa och äga bilen (kapitalkostnader, värdeminskning, fordonsskatt etc.). Detta förklarar varför avdraget är avsevärt lägre än Konsumentverkets beräkningar av milkostnaden, som tar sikte på den totala kostnaden för att äga och köra en bil. Avdragsbeloppet 15 kr/mil används även för avdrag för resor i tjänsten.
Avdragsbeloppet höjdes senast den 1 januari 1998 från 13 till 15 kr/mil. Den stora höjningen motiverades med att den nya nivån skulle kunna bestå en längre tid. Finansdepartementets preliminära beräkningar visar att schablonen fortfarande täcker de rörliga kostnaderna för att använda en privat bil. Den höjning av bensinpriset som har skett den senaste tiden ger därför inte anledning till att i dag ompröva avdragsbeloppen. Om priserna fortsätter att öka kommer naturligtvis frågan i ett annat läge, men det finns ingen anledning att ta ställning till några förändringar före höstens budgetproposition.
De schablonvärden som används vid beskattningen av förmånsbilar är beräknade för att motsvara alla kostnader som är förknippade med att äga och använda en privat bil utom kostnaden för drivmedel. Ett viktigt syfte med förmånsbilsbeskattningen är att det ska finnas incitament att hushålla med både bilkörning och bensinförbrukning.
För resor i tjänsten medges avdrag för kostnader för drivmedel (8 kr/mil för bensinbilar och 5 kr/mil för dieselbilar). Schablonbeloppet 8 kr/mil sattes för att motsvara en bensinförbrukning omkring 1 liter/mil, men eftersom bensinpriset förändras över tiden och bränsleförbrukningen varierar mellan olika modeller är det inte meningsfullt att försöka konstruera en indexeringsmodell som alltid motsvarar den exakta kostnaden.
Med dagens bensinpris på ca 9,35 kr/liter innebär det att avdraget motsvarar en bensinförbrukning på 0,86 liter/mil, vilket är en ganska genomsnittlig förbrukning, även om många typiska tjänstebilar drar mer. Vilken slutsats man kommer fram till beror på vilken jämförelsenorm man använder.
Regeringen har i dagsläget inte för avsikt att ändra reglerna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.