bekämpningmedel i lantbruket
Skriftlig fråga 1999/2000:1092 av Lindvall, Gudrun (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-06-08
- Anmäld
- 2000-06-13
- Besvarad
- 2000-06-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1092
av Gudrun Lindvall (mp) till jordbruksminister Margareta Winberg om bekämpningsmedel i lantbruketMängden bekämpningsmedel som sprids i det svenska lantbruket ökar. Speciellt stor var ökningen av insekticider, hela 60 %, mellan åren 1998 och 1999. Samtidigt minskar antalet hektar som sprutas @ alltfler odlar ekologiskt @ vilket betyder att antalet hektardoser ökat från 1,7 i början av 90-talet till 2,6 under 1999. De som sprider biocider @ livsdödare @ sprider alltmer.
Insekter är som bekant föda för många och basen i många näringsvävar. Slås de ut försvinner också många andra djur som fåglar ur det svenska jordbrukslandskapet. På Artdatabankens konferens i år om utvecklingen av den biologiska mångfalden kunde man redovisa att för skogens arter har situationen vänt till det bättre, men för jordbrukslandskapets är utvecklingen fortsatt negativ. De hotade arterna blir allt färre, men även de förr vanliga fåglarna i odlingslandskapet som buskskvätta och ladusvala minskar kraftigt i antal. Det konventionella jordbruket är ett hot mot den biologiska mångfalden, mycket på grund av insektsgifterna. De ekologiska gårdarna kan uppvisa en ökad biologisk mångfald, så skillnaden i odlingssystem ger skillnad i antal fjärilar, skalbaggar, fåglar och andra. Man kan fråga sig om biocidanvändningen i jordbruket är etiskt försvarbar, nu när vi vet konsekvenserna.
Jag vill fråga ministern:
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att bryta och vända trenden med den ökande användningen av biocider och då främst insekticider i det svenska konventionella lantbruket, som redovisas ovan?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1092 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg
Svar på fråga 1999/2000:1092 om bekämpningsmedel i lantbruket
Jordbruksminister Margareta Winberg
Gudrun Lindvall har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att bryta och vända trenden med den ökade användningen av bekämpningsmedel och då främst insekticider i det svenska konventionella jordbruket.
Det är helt riktigt att bekämpningsmedelsanvändningen i jordbruket har ökat något totalt sett under de senaste åren. Jämfört med år 1996 har den totala användningen ökat med ca 7 % mätt som aktiv substans. Även antalet hektardoser har ökat sedan början av 1990-talet. Den största delen av ökningen hänför sig dock till en ökad användning av ogräsbekämpningsmedel. Att insekticidanvändningen ökat mellan åren 1998 och 1999 beror främst på gynnsamma väderbetingelser för insekter, såsom bladlöss. Årsmånsvariationerna påverkar framför allt användningen av svamp- och insektsmedel. Variationer i användningen av bekämpningsmedel beror även på variationer i grödval, sortval, växtföljder m.m. Det är alltså för tidigt att tala om en uppgående trend för användningen av insektsmedel.
Den obehandlade arealen har inte förändrats nämnvärt under 1990-talet och ligger något över 50 % av den totala åkerarealen. Den ökande ekologiskt odlade arealen avspeglar sig inte i ökad obehandlad areal beroende på att all areal som odlas konventionellt inte varje år behandlas med bekämpningsmedel.
Det är riktigt att buskskvätta, ladusvala och ett antal olika insektsarter som tidigare var mer vanligt förekommande i odlingslandskapet nu har minskat. Orsaker till minskningen är färre djurhållande gårdar, förändringar i djurhållningen, såsom förändrade stallmiljöer, och gödselhanteringen. Andra orsaker är igenläggning av diken och utdikningen av våtmarker. Vissa av åtgärderna har vidtagits för att t.ex. minska växtnäringsförlusterna till mark, vatten och luft. En förbättrad djurmiljö motverkar också i vissa fall djurs och fågelarters livsmiljöer knutna till odlingslandskapet och lantbruket.
Regeringen har sedan mitten av 1980-talet aktivt arbetat med att minska hälso- och miljöriskerna med användningen av bekämpningsmedel i jordbruket. En viktig del i arbetet har varit att minska användningen av bekämpningsmedel. Nuvarande handlingsprogram gäller t.o.m. år 2001. Jag har för avsikt att snarast ge Jordbruksverket och Kemikalieinspektion i uppdrag att, i samråd med Naturvårdsverket, Statens livsmedelsverk och Arbetarskyddsstyrelsen, ånyo lämna förslag på ett handlingsprogram för att fortsätta arbetet med att minska riskerna med bekämpningsmedel i lantbruket.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.