bekämpning av terrorism

Skriftlig fråga 2000/01:1438 av Pehrson, Johan (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-06-20
Besvarad
2001-07-19
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 juni

Fråga 2000/01:1438

av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om bekämpning av terrorism

Händelserna vid förra helgens EU-toppmöte i Göteborg visar på klara brister när det gäller de svenska polisiära myndigheternas förmåga att effektivt bekämpa en form av modern terrorism. Människor med uppsåt att allvarligt skada personer och egendom, i värsta fall med uppsåt att döda, gömmer sig effektivt bland oftast unga och uppenbart lättförledda människorna i stora demonstrationer. Svårigheterna att identifiera dessa våldsverkare eller att omedelbart gripa dessa är betydande.

Polisen saknar i dag praktisk möjlighet att använda effektiva hjälpmedel för att rå på en folkmassa som kommer helt ur kontroll. Effekterna blir som nu upplevts förödande framför allt mänskligt, men även materiellt. Personer i en skala från yrkesdemonstranter till fullfjädrade terrorister kommer sannolikt fortsätta att utnyttja de svenska polismyndigheternas brister när helst tillfälle ges.

Vad avser justitieministern vidta för åtgärder för att motverka på-gatan-terroristers välriktade angrepp på vår svenska demokrati?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1438 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 19 juli

Svar på frågorna 2000/01:1430 om polisens maktmedel, 1433 om omhändertagande av huliganer och 1438 om bekämpning av terrorism

Justitieminister Thomas Bodström

Annelie Enochson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka polisens möjligheter att förebygga och ingripa effektivt och säkert mot den typ av kriminella handlingar som begåtts på Göteborgs gator i samband med EU-toppmötet. Cecilia Magnusson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ge polisen befogenhet att omhänderta deltagare i upplopp i mer än sex timmar. Johan Pehrson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att motverka vad han kallar på-gatan-terroristers välriktade angrepp på vår svenska demokrati.

Samtliga frågor är ställda mot bakgrund av händelserna i samband med EU-toppmötet i Göteborg och jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

Jag delar den upprördhet frågeställarna och många andra har givit uttryck för efter toppmötet. Ordningsstörningar och våld av det slag som förekom vid mötet i Göteborg utgör ett angrepp mot vår demokrati. Demonstrationsfriheten är ett centralt inslag i den svenska demokratin och ska så vara. Polisen har en viktig uppgift i att upprätthålla allmän ordning och säkerhet i samband med demonstrationer. Att den uppgiften kan vara utomordentligt svår framgick tydligt vid EU-toppmötet.

Händelserna i Göteborg ger anledning till en närmare granskning av de möjligheter och begränsningar som gäller för polisens arbete inför och under större tilldragelser. Regeringen har därför beslutat tillkalla en kommitté med uppgift att se över polisens arbete för att säkra ordningen, värna demonstrationsfriheten och stärka den enskildes rättstrygghet i samband med större evenemang. Med utgångspunkt bl.a. i en analys av händelserna i Göteborg ska kommittén överväga och föreslå åtgärder som med bibehållen respekt för demonstrationsfriheten kan leda till att allvarliga ordningsstörningar kan förebyggas och bekämpas. I kommitténs arbete ingår att bl.a. överväga frågor om polisens planering, förberedelser och organisation inför större evenemang, det internationella polissamarbetet, polisens beredskap och kompetens för ingripanden mot allvarliga ordningsstörningar och om polislagens bestämmelser om tillfälliga omhändertaganden och andra regler som syftar till att upprätthålla ordningen och förebygga brott. Kommittén får också överväga andra frågor som den uppmärksammar under arbetets gång. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2002.

Vid EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor den 13 juli behandlades också frågan utifrån ett internationellt perspektiv. Medlemsstaterna diskuterade där åtgärder inom flera olika områden för att den allmänna ordningen och säkerheten vid större möten ska kunna upprätthållas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.