Bekämpning av invasiva främmande arter
Skriftlig fråga 2022/23:126 av Stina Larsson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-12-07
- Överlämnad
- 2022-12-07
- Anmäld
- 2022-12-08
- Svarsdatum
- 2022-12-14
- Besvarad
- 2022-12-14
- Sista svarsdatum
- 2022-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
I mitten av maj i år presenterade Riksrevisionen sin granskning om statens arbete med att bekämpa invasiva främmande arter. I granskningen konstateras att arbetet fortsatt går långsamt och inte fungerar så ändamålsenligt och effektivt som det bör göra för att de svenska miljömålen ska kunna nås.
Invasiva främmande arter är ett relativt nytt men snabbt växande hot mot den biologiska mångfalden i Sverige. I takt med att planeten – både landytor och hav – blir varmare blir det lättare för arter som inte förekommer naturligt i de svenska och nordiska ekosystemen att etablera sig, vanligtvis med konsekvensen att de tränger ut inhemska arter som spelar en viktig roll i ekosystemet. Mårdhund, blomsterlupin, mördarsniglar och filtsjöpung är några exempel på arter som på olika sätt etablerat sig i Sverige och påverkat den biologiska mångfalden negativt.
Riksrevisionen fann att berörda myndigheter, däribland Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, inte har genomfört tillräckliga insatser samt att den tidigare regeringen inte säkerställt att arbetet fungerat på ett effektivt sätt.
Frågan om invasiva främmande arter har fått ökad aktualitet till följd av den sittande regeringens budgetproposition. Under kommande treårsperiod dras anslaget till Naturvårdsverket samt anslaget till miljöövervakning ned med över 100 miljoner kronor vardera, och anslaget till åtgärder för värdefull natur mer än halveras från dryga två miljarder kronor i år till endast 900 miljoner kronor år 2025. Dessa kraftiga nedskärningar får förstås stora konsekvenser för naturvård överlag och bekämpandet av invasiva främmande arter mer specifikt. I ljuset av detta framstår möjligheterna att leva upp till Riksrevisionens rekommendationer som begränsade.
Min fråga till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari är därför:
Vad avser ministern och regeringen att göra för att öka takten i Sveriges bekämpning av etableringen och spridningen av invasiva främmande arter?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:126 besvarad av Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2022/23:126 av Stina Larsson (C)
Bekämpning av invasiva främmande arter
Stina Larsson har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att öka takten i Sveriges bekämpning av etableringen och spridningen av invasiva främmande arter.
Främmande arter som kommer in i nya miljöer med människans hjälp och sedan sprider sig invasivt är ett problem som har ökat över tid och där hotbilden dessutom fortsätter att öka. Klimatförändringarna, människors resande, transport av olika typer av varor öppnar upp för att nya arter förs in i landet och som sedan riskerar utgöra ett hot mot naturligt förekommande arter och människors hälsa.
Stina Larsson pekar på vikten av bekämpning av invasiva främmande arter för att komma till rätta med de problem som de ger upphov till. Jag vill gärna nyansera hur jag ser på begreppet bekämpning och vad det kan innebära. Först vill jag lyfta fram behovet av förebyggande åtgärder för att tidigt förhindra introduktion och spridning av nya invasiva främmande arter. Förebyggande åtgärder är kostnadseffektiva jämfört med att hantera en invasivt främmande art som kommit in i miljön. Vidare ska myndigheternas arbete bedrivas utifrån en riskbaserad ansats. I praktiken betyder det bland annat viss prioritering för att insatserna ska bli både effektiva och meningsfulla. Det kan handla om utrotningsinsatser som riktar sig mot en art. För en annan art med stor spridning kan kostnaderna för utrotning bli orimligt stora och insatserna bör då i stället inriktas på att begränsa fortsatt spridning.
I regeringens skrivelse (2022/23:23) till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport om statens insatser mot invasiva främmande arter redogör regeringen för det fortsatta arbetet med att öka takten i arbetet mot invasiva främmande arter. Utöver genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter, bedömer regeringen att det är av stor vikt att invasiva främmande arter som är av nationell betydelse identifieras och så snart som möjligt förs upp på en nationell lista. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket ska enligt förordning (2018:193) om invasiva främmande arter till regeringen föreslå de arter som bör tas upp på en nationell lista och vad som bör gälla för dem. Myndigheternas arbete med listan är i slutskedet. I samband med att den nationella listan genomförs kommer regeringen att se över om det behövs något förtydligande av reglerna om myndigheternas ansvar för att genomföra åtgärder mot invasiva främmande arter. Medel för myndigheternas arbete fördelas från Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens anslag.
Stockholm den 14 december 2022
Romina Pourmokhtari
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.