Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

behovet av vårdplatser inom psykiatrin

Skriftlig fråga 2002/03:1114 av Pålsson, Chatrine (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-06-12
Inlämnad
2003-06-12
Besvarad
2003-06-17
Besvarad
2003-06-26
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 juni

Fråga 2002/03:1114

 av Chatrine Pålsson (kd) till socialminister Lars Engqvist om behovet av vårdplatser inom psykiatrin

Två tragiska vansinnesdåd har satt fokus på bristerna i den psykiatriska vården och omhändertagandet. Socialministern har fattat ett välkommet beslut att låta Socialstyrelsen utreda huruvida händelserna på tunnelbanan i Åkeshov och på Västerlånggatan i Gamla stan har något samband.

Men förhållandena inom den svenska psykiatriska vården kräver mer av konkreta åtgärder. Antalet vårdplatser inom psykiatrin är för litet, framför allt när det gäller så kallade akutplatser.

Införandet av psykiatrireformen 1995 @ och besparingar därefter @ har medfört kraftiga reduceringar av antalet vårdplatser. Psykiatrireformen var, enligt min mening, rätt tänkt, men gav samtidigt en hel del oönskade effekter. Mycket av slutenvården var tänkt att ersättas av öppenvård @ problemet är dock att både slutenvård och öppenvård har minskat.

Det händer att personer som söker psykiatrisk slutenvård tvingas vända i dörren eftersom det saknas vårdplatser. Ingen vet dock med säkerhet hur vanligt detta är.

Min fråga är:

Avser socialministern att vidta åtgärder för att råda bot på de stora brister som finns inom psykiatrin?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1114 besvarad av Lars Engqvist

den 17 juni

Svar på fråga 2002/03:1114 om behovet av vårdplatser inom psykiatrin

Socialminister Lars Engqvist

Chatrine Pålsson har frågat om jag avser att vidta åtgärder för att råda bot på de stora brister som finns inom psykiatrin.

Jag vill inledningsvis klargöra att vi ännu inte vet vad som ligger bakom de uppmärksammade händelserna i Åkeshov och Gamla stan. Socialstyrelsen har, som Chatrine Pålsson också pekar på, givits i uppdrag att utreda om det funnits brister i bemötande och behandling inom den psykiatriska vården och socialtjänstens verksamhet som kan ha haft betydelse för dessa händelser. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2003.

Med den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården har regeringen klargjort att vården av de psykiskt funktionshindrade utgör ett prioriterat område. I handlingsplanen markeras bland annat att det är angeläget att insatserna för psykiskt funktionshindrade förstärks inte minst med samordnade vårdinsatser från psykiatrin och landstingets primärvård och i samverkan med socialtjänsten. Regeringen, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet har av denna anledning i avtalet om utvecklingsinsatser kommit överens om att landstingen särskilt ska uppmärksamma psykiskt funktionshindrade så att deras psykiatriska och somatiska vårdbehov blir tillgodosedda genom en utvecklad samverkan mellan landstingens primärvård, psykiatrin och socialtjänsten.

För att stimulera en utveckling i enlighet med den nationella handlingsplanen har landsting och kommuner under åren 2001@2004 fått ett statligt tillskott på närmare 9 miljarder kronor. För att säkerställa att resurserna används i enlighet med intentionerna i handlingsplanen har Socialstyrelsen givits i uppdrag att svara för den nationella uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Socialstyrelsen kommer inom kort att presentera en delrapport.

Vidare åligger det landstingen att årligen, 2003@2005, följa upp de lokala handlingsplanerna samt att redovisa resultatet till Socialstyrelsen. Därutöver åligger det landstingen att senast den 31 september 2005 till Socialstyrelsen redovisa en samlad bedömning av resultatet av utvecklingsinsatserna samt hur intentionerna i utvecklingsavtalet uppfyllts i respektive landsting.

Under åren 2002@2004 satsar regeringen också 1,25 miljarder kronor per år för att öka tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Med förkortade kötider skapas förutsättningar att snabbare kunna ställa diagnos och erbjuda professionell hjälp.

Genom propositionen Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet (2002/03:20) ges kommuner och landsting utvidgade möjligheter att utveckla samarbetet utifrån de lokala förutsättningarna. Kommuner och landsting ges befogenhet att i gemensam nämnd bland annat fullgöra uppgifter reglerade i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Med propositionen skärps också kraven på gemensam planering vid utskrivning från slutenvården genom ändringar i lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. En gemensam vårdplan ska upprättas för en patient som av den behandlande läkaren bedöms behöva insatser från kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård eller landstingets primärvård, öppna psykiatriska vård eller annan öppenvård.

Avslutningsvis vill jag markera vikten av att kommuner och landsting i enlighet med den nationella handlingsplanen intensifierar utvecklingsarbetet inom psykiatrins område. Jag har inte för avsikt att i nuläget vidta några ytterligare åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.