Behovet av tydliga riktlinjer för vittnesskydd
Skriftlig fråga 2012/13:766 av Pertoft, Mats (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2013-09-17
- Inlämnad
- 2013-09-17
- Besvarad
- 2013-09-25
- Svar anmält
- 2013-09-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 september
Fråga
2012/13:766 Behovet av tydliga riktlinjer för vittnesskydd
av Mats Pertoft (MP)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
I samband med den stora Södertäljerättegången har frågan om vittnesskydd diskuterats. I denna debatt har det framkommit kritik angående svårigheter med samhällets skyddsnät för de personer som vågar framträda som vittnen i rättegångar och därefter utsatts för stora påtryckningar och hot och som därför är i behov av samhällets skydd.
Enligt polisen är det i dag svårt att få kommuner att ställa upp för att ta emot personer som får vittnesskydd. Problemet är att polisen ska stå för skyddet och kommunerna för kostnaden. Polisen har ingen budget att hjälpa, och kommunen har varken kunskap eller möjlighet att skydda någon.
Enligt samordnaren för personskydd vid polisen är det inte utrett vilket ansvar kommun respektive polis har, och samordnaren har själv varit med om att diskutera skyddsfrågor med höga kommunchefer, länsstyrelser och Socialstyrelsen för att hitta lösningar.
Det kan också vara skillnad vilka skyddspersoner det handlar om. Det är lättare att få personskydd för kvinnor och barn än för män.
För att lösa problematiken efterlyses rekommendationer från Socialstyrelsen för att skapa tydliga riktlinjer i frågan.
Min fråga till justitieministern är följande:
Avser ministern att ta initiativ för att säkerställa funktionaliteten i personskyddet samt mottagandet i kommuner?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:766 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2012/13:766 Behovet av tydliga riktlinjer för vittnesskydd
Justitieminister Beatrice Ask
Mats Pertoft har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att säkerställa funktionaliteten i personskyddet samt mottagandet i kommuner. Frågan är ställd mot bakgrund av rättegången mot det så kallade Södertäljenätverket och kritik som framförts angående skyddet för vittnen.
Att människor vågar vittna är av central betydelse för att brott ska kunna klaras upp. Att hota någon i syfte att få honom eller henne att avstå från att vittna är allvarligt och måste så långt det är möjligt förhindras. En åtgärd som kan bidra till att minska hoten mot vittnen är regeringensuppdrag till en utredare att överväga om övergrepp i rättssak som inte är ringa bör kriminaliseras på försöks-, förberedelse- och eventuellt även stämplingsstadiet.
I Sverige har vi en modell med olika former av personsäkerhetsarbete för att skydda personer som blir hotade i samband med att de ska vittna. Polisen har huvudansvaret för att skydda hotade personer, men samverkar med andra myndigheter, kommunala aktörer och övriga organisationer i detta arbete.Personsäkerhetsarbetet bedrivs på olika nivåer och polisen bedömer hur stort behovet av skydd är och vilken skyddsåtgärd som ska användas i varje enskilt fall.
Den som hotas av personer som är kopplade till den organiserade brottsligheten kan få ingå i polisens särskilda personsäkerhetsprogram.Kommunerna har en viktig roll när det gäller personsäkerhetsarbetet eftersom de har ett generellt ansvar för att ge stöd och hjälp till alla som vistas i kommunen. Detta gäller även hotade brottsoffer och vittnen. För att förtydliga socialtjänstens ansvar för att ge stöd och hjälp till dessa personer har Socialstyrelsen på regeringens uppdrag tagit fram en vägledning om detta.
Behovet av skydd för den som hotas kan se olika ut från fall till fall. Mot den bakgrunden är det särskilt viktigt att polisen och kommunerna samverkar i dessa frågor för att hitta lämpliga lösningar. Enligt min uppfattning kan det arbetet utvecklas ytterligare och jag utgår ifrån att berörda aktörer inom ramen för sitt ansvarsområde bidrar till den utvecklingen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.