Behovet av ett implementeringsråd
Skriftlig fråga 2020/21:598 av Lars Hjälmered (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-19
- Överlämnad
- 2020-11-20
- Anmäld
- 2020-11-24
- Svarsdatum
- 2020-12-02
- Besvarad
- 2020-12-02
- Sista svarsdatum
- 2020-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Företagare skapar jobb och genererar skatteintäkter. Det är när företagare och entreprenörer prövar sina vingar som nya idéer, produkter och tjänster växer fram. Sverige behöver en näringspolitik som uppskattar landets företagare.
Att driva företag i Sverige ska vara enkelt. Villkor och skatter för landets företagare ska utformas så att de inte lägger orimliga bördor på företagare. Lagar och regler ska utformas så att de är enkla att tillämpa. Regelkrångel, byråkrati och onödig administration ska undvikas i största möjligaste mån.
De sista sex åren har kostnaderna för regelkrångel ökat med minst 1 miljard kronor varje år. Företagare har i undersökningar gett regeringen underbetyg i arbetet med regelförenkling. Många upplever att krånglet har ökat de sista åren.
Sverige bör försöka lära av andra länder. Ett exempel är Danmark där man bland annat med framgång använt ett så kallat implementeringsråd. Rådet involveras tidigt när lagstiftning ska införas, näringslivet involveras och jämförelser mellan länder sker. Även på detta område uppvisar regeringen en passivitet.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Avser ministern att införa ett implementeringsråd enligt dansk förebild för att bidra till minskat regelkrångel?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:598 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2020/21:598 av Lars Hjälmered (M)
Behovet av ett implementeringsråd
Lars Hjälmered har frågat mig om jag avser att införa ett implementeringsråd enligt dansk förebild för att bidra till minskat regelkrångel.
Jag delar Lars Hjälmereds uppfattning att det ska vara enkelt att driva företag i Sverige. Lagar och regler ska vara enkla att tillämpa. Det är angeläget att regler utformas på ett ändamålsenligt och proportionerligt sätt för att begränsa företagens administrativa kostnader.
Det danska Näringslivets EU- och regelforum, Erhvervslivets EU- og regelforum, har till uppgift att se till att dansk lagstiftning blir enkel och hanterbar samt säkra danska intressen när EU-direktiv ska implementeras. Forumet ska också ha fokus på förenklingar, stötta utvecklingsarbete för ärendehantering och digitala offentliga lösningar.
EU-kommissionen driver nu ett arbete rörande bättre lagstiftning och regelförenkling som är fokuserat på bra konsekvensutredningar och konsultationer med intressenter och allmänhet inför och efter regelgivningsbeslut. Detta är ett arbete jag följer med intresse.
Den svenska regeringen arbetar för att genomförande av EU-rätt i nationell rätt ska ske på ett sätt som värnar svenska företags konkurrenskraft. Av Regeringskansliets riktlinjer för genomförande av unionsrättsakter framgår att det är av största vikt att en analys av eventuella åtgärder som går utöver direktivets krav – överimplementering – görs ur såväl förenklingsperspektiv som ur EU-rättslig synvinkel.
Ett viktigt verktyg för den svenska förenklingspolitiken är konsekvensutredningar vid regelgivning som bl.a. ska innehålla en bedömning av påverkan på företagens administrativa kostnader.
Härutöver vill jag nämna de möjligheter som finns för näringslivet och näringslivets olika organisationer i Sverige att inkomma med remissynpunkter på de lagförslag som olika offentliga utredningar lämnar. Samtliga remisser finns samlade på regeringens hemsida.
I Regeringskansliet pågår nu beredning av nya mål för förenklingspolitiken. Detta sammantaget med nu pågående arbete i Regeringskansliet som hänger samman med olika åtgärder med anledning av pandemin gör att andra ytterligare åtgärder nu måste avvakta.
Stockholm den 1 december 2020
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.