Behovet av ett centrum för hälsokriser
Skriftlig fråga 2021/22:1288 av Pia Steensland (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-03-17
- Överlämnad
- 2022-03-17
- Anmäld
- 2022-03-18
- Svarsdatum
- 2022-03-23
- Besvarad
- 2022-03-23
- Sista svarsdatum
- 2022-03-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Sverige och världen har under de senaste åren prövats av covid-19-pandemin, och nu pågår ett krig i Europa efter Putins fasansfulla invasion av Ukraina. Dessa prövningar medför akuta hälsorisker i Sverige och globalt. Därför är det nu viktigare än någonsin att Sverige har en stark beredskap och tvärvetenskaplig samverkan – regionalt, nationellt och globalt – för att akuta hälsokriser och pandemier ska kunna hanteras effektivt.
Utifrån erfarenheterna under den tidiga fasen av covid-19-pandemin tog Karolinska institutet (KI) initiativ till etableringen av Centrum för Hälsokriser för att möta dessa behov. I nära samarbete med svenska lärosäten stärker Centrum för Hälsokriser tvärvetenskaplig forskning, tar fram och ger utbildningar inom katastrofmedicin och erbjuder expertis till relevanta svenska myndigheter och aktörer samt internationella partner. Initiativet bygger vidare på det kunskapscentrum för katastrofmedicin som KI etablerade 2002 och som är ett WHO-samarbetscentrum men som genom Centrum för Hälsokriser nu breddas och utökas betydligt.
Centrum för Hälsokriser bidrar nu också aktivt utifrån sin expertis och KI:s mandat för att på ett strategiskt och flexibelt sätt möta de behov som finns med anledning av kriget i Ukraina. Det handlar exempelvis om att stödja universitet och forskare i Ukraina, ge expertstöd till relevanta myndigheter samt att ta fram och genomföra utbildningar för att förbereda personal i masskadevård och krigskirurgi när sådan blir möjligt att utföra på plats i Ukraina.
Baserat på det ovanstående önskar jag ställa följande fråga till utbildningsminister Anna Ekström:
Ser regeringen och ministern Karolinska institutets Centrum för Hälsokriser som en nationell angelägenhet, och på vilket sätt kommer regeringen i så fall att stödja KI för att Centrum för Hälsokriser ska kunna etablera och utveckla en långsiktigt hållbar verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1288 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2021/22:1288 av Pia Steensland (KD)
Behovet av ett centrum för hälsokriser
Pia Steensland har frågat mig om regeringen eller jag ser Karolinska institutets Centrum för Hälsokriser som en nationell angelägenhet, och på vilket sätt kommer regeringen i så fall att stödja KI för att Centrum för Hälsokriser ska kunna etablera och utveckla en långsiktigt hållbar verksamhet.
Karolinska institutets (KI) Centrum för hälsokriser initierades sommaren 2021 och är i stunden inne i en uppbyggnadsfas, en uppbyggnadsfas som KI planerar ska ske etappvis. Nyligen utsågs den första föreståndaren. Målet är att centret, genom multidisciplinär forskning och utbildning i samverkan med andra universitet samt expertstöd inom olika hälsohotsområden, ska vara samhället behjälpligt vid hälsohot och hälsokriser. Centret bygger bl.a. på de erfarenheter som KI dragit av att mycket aktivt bidra med kunskap, utbildning och praktiska insatser under coronapandemin.
Enligt KI:s plan ska centret under 2024 granskas utifrån dess relevans för akuta hälsokriser och pandemier. Därefter ska KI på nytt ta ställning till centrets verksamhet.
Att starta ett Centrum för hälsokriser för att samla lärosätenas kompetens inom området är ett utmärkt initiativ av KI. Jag och regeringen kommer med stort intresse att följa uppbyggnaden och verksamheten. Om KI bedömer att uppbyggnaden av centret innebär ett behov av ökade resurser kommer regeringen att ta ställning till det då. Någon sådan framställan har inte inkommit hittills varför regeringen inte har tagit ställning i frågan.
Stockholm den 23 mars 2022
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

