Behovet av demokratibiståndet till Armenien
Skriftlig fråga 2007/08:890 av Ceballos, Bodil (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-03-05
- Inlämnad
- 2008-03-05
- Besvarad
- 2008-03-12
- Svar anmält
- 2008-03-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 mars
Fråga
2007/08:890 Behovet av demokratibiståndet till Armenien
av Bodil Ceballos (mp)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)
I ett annars relativt lugnt Armenien fick vi plötsligt under helgen, den 1 mars, uppgifter om våldsamma oroligheter och demonstrationer till följd av det presidentval som nyligen hölls. Folket har tidigare förväntat sig att makteliten gör upp valen på förhand och därmed tolererat alla oegentligheter.
Denna gång var det annorlunda. Valkampanjen var intensivare och presidentkandidater från olika läger ställde upp och förde en intensiv kampanj under de sista veckorna innan valet.
Då den före detta presidenten Levon Ter-Petrosian valde att inte acceptera valresultatet och i stället utnämnde sig till valets egentliga vinnare började protesterna. Det hela började spåra ur när man rapporterade förekomst av eldvapen och sprängämnen och presidenten utlyste undantagstillstånd i huvudstaden Jerevan. I den efterföljande sammandrabbningen mellan kravallpolis och demonstranter dog åtta personer och ett trettiotal poliser skadades.
Detta sker samtidigt som Sverige fasar ut sitt demokratibistånd till Armenien och EU:s relationer till landet enbart utgår från handel. Behovet av demokratibistånd har kanske aldrig varit så stort som nu, speciellt med tanke på att länderna i Sydkaukasus vill närma sig EU och att konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan över Nagorno-Karabach, som inte är löst, eventuellt kan hota att blossa upp igen.
Jag vill därför fråga statsrådet om hon avser att ta initiativ till en förlängning av demokratibiståndet till Armenien.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:890 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson
Svar på fråga
2007/08:890 Behovet av demokratibiståndet till Armenien
Statsrådet Gunilla Carlsson
Bodil Ceballos har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en förlängning av demokratibiståndet till Armenien.
Låt mig inleda med att säga att den senaste händelseutvecklingen i Armenien med uppgifter om att ett flertal personer har fått sätta livet till i samband med demonstrationer den 1 mars är djupt oroande. OSSE:s sändebud Heikki Talvitie och EU:s särskilde representant för Södra Kaukasien Peter Semneby har besökt Jerevan efter oroligheterna och fört samtal med regeringsföreträdare och oppositionen. EU och OSSE har uttryckt oro för situationen samt uppmanat till dialog mellan regeringsföreträdare och oppositionen. De har också manat regeringen att snarast lyfta undantagstillståndet. Sverige kommer även fortsatt att noga följa utvecklingen i Armenien.
Med den nya regionala samarbetsstrategin för Södra Kaukasus från 2006 har biståndet till Armenien gradvis flyttat fokus till främjandet av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.
För närvarande stöder Sverige genom Sida en utbildningsinsats av lärare och statstjänstemän inom mänskliga rättigheter (Human Rights Education Programme) samt en insats om jämställdhet och politik (Gender and Politics), båda kanaliserade genom UNDP. I insatserna genomförs aktiviteter både på nationell och regional nivå som syftar till att öka kunskapen om mänskliga rättigheter samt att öka kvinnors deltagande i politiken. Sida stöder dessutom ett samarbete mellan Raoul Wallenberg-institutet och ombudsmannainstitutionen i Armenien som omfattar utbildning inom mänskliga rättigheter och effektivisering av organisationens hantering av klagomål mot brott mot de mänskliga rättigheterna samt upprättandet av ett MR-bibliotek. Ett regionalt program som omfattar bland annat Armenien genomförs genom Kvinna till kvinna. Syftet är att stärka kvinnors och kvinnoorganisationers kapacitet att verka strategiskt mot könsdiskriminering och att öka jämställdheten. Här finns också en konfliktförebyggande ansats genom ökade personkontakter.
Regeringen beslutade under 2007 att minska det antal länder som Sverige ska bedriva bilateralt utvecklingssamarbete med. Beslutet är ett av flera åtgärder för att höja effektiviteten och kvaliteten i det svenska utvecklingssamarbetet. Detta ska bland annat ses mot bakgrund av de åtaganden Sverige gjort för genomförandet av Parisdeklarationen. Denna innebär bland annat att varje givares insatser bör begränsas till färre sektorer och färre samarbetsländer.
Armenien är ett av de länder där utfasning kommer att genomföras. Liksom för övriga länder där vårt bilaterala utvecklingssamarbete fasas ut kommer detta att göras på ett ansvarsfullt sätt. Stödet pågår 2008 och 2009, men planeras vara helt avslutat 2010.
Som EU-medlem och genom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI) kommer Sverige också fortsatt att stödja främjandet av respekten för mänskliga rättigheter i Armenien.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.