Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

behandlingen av utlänningsärenden

Skriftlig fråga 2000/01:580 av S Järrel, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-01-25
Anmäld
2001-01-31
Besvarad
2001-02-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 januari

Fråga 2000/01:580

 av Henrik S Järrel (m) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om behandlingen av utlänningsärenden

Utlänningsnämnden är en av de mest kritiserade instanserna i Sverige. Långa väntetider, uppmärksammade beslut som utmynnat i tragiska självmord, 2 000 gömda flyktingar varav ca 200 är barn, Sverige har flest fällande domar från FN:s tortyrkommission. Listan kan göras lång och stärker bilden av en instans som inte klarar sin uppgift tillfredsställande. Kritiken fick som bekant gehör och en parlamentarisk utredning om ny instans- och processordning i utlänningsärenden (NIPU) inleddes i början av 1997. Slutbetänkandet lades fram 1999 med förslag hur utlänningsärenden ska behandlas, och dessutom ett förslag till omskrivning av hela utlänningslagen @ som av förklarliga skäl blivit krånglig efter att ha ändrats mer än 20 gånger på tio år. Kommittén kunde inte enas om instansordningen. Reservation skrevs av flera partier. Dock fanns en gemensam grundprincip för alla partier; Utlänningsnämnden ska läggas ned och dess arbetsuppgifter ska överföras till förvaltningsdomstolarna. Regeringen har tillsatt ännu en arbetsgrupp i departementet som kom med sitt förslag i juni år 2000. Förslaget, formellt ett komplement till NIPU, från departementets arbetsgrupp är att Utlänningsnämnden ska ersättas av en utlänningsdomstol. Många är med rätta rädda för att detta i princip bara betyder ett namnbyte. Fast mellan ord om förbättringar, förändringar och utredningar finns alla de människor som lider av ett icke fungerande system vilka bara vill skapa sig en bättre framtid i Sverige.

Avser statsrådet att överföra instans- och processordningen i utlänningsärenden till förvaltningsärenden?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:580 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 1 februari

Svar på fråga 2000/01:580 om behandlingen av utlänningsärenden

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Henrik S Järrel har frågat mig om jag avser överföra instans- och processordningen i utlänningsärenden till förvaltningsdomstolar.

Jag vill inledningsvis poängtera att utgångspunkten för såväl NIPU:s som den interdepartementala arbetsgruppens arbete har varit att förstärka rättssäkerheten och effektiviteten i asylprocessen. Vad som har varit föremål för utredning är bl.a. att undersöka hur instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden skulle kunna förändras för att nå dessa mål.

Jag vill här också hänvisa till det svar jag tidigare lämnat på en fråga från Henrik S Järrel om Utlänningsnämnden, 1999/2000:1217, där jag bl.a. redogjorde för bakgrunden till varför alternativet med en specialdomstol utreddes av den interdepartementala arbetsgruppen efter det att NIPU lämnat sitt betänkande.

Efter att remissvar angående arbetsgruppens förslag om inrättande av en specialdomstol som överinstans för utlänningsärenden inkom under hösten 2000, gjordes en sammanställning av remissvaren. Remissopinionen var, liksom efter NIPU-utredningens betänkande, splittrad. Arbetsgruppens förslag om specialdomstol förordades av flera remissinstanser, bl.a. av de flesta domstolarna, medan flera andra tunga remissinstanser förordade NIPU:s förslag, dvs. att förvaltningsdomstolarna ska ansvara för överprövning av beslut i utlännings- och medborgarskapsärenden.

I båda förslagen föreslås att prövningen i överinstans av dessa ärenden förs över till domstol. Vidare föreslås att en tvåpartsprocess med möjlighet till muntlig förhandling ska kunna tillämpas i utlänningsärenden. Det är således stora förändringar att vänta i substans oavsett vilken av de två föreslagna lösningarna som väljs.

I ljuset av NIPU:s och den interdepartementala arbetsgruppens förslag samt de remissyttranden som inkommit, bereds för närvarande frågan i Regeringskansliet för att finna en lösning som uppfyller de krav som ställdes i direktiven för ovannämnda utredningar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.