Behandlingen av det kurdiska folket
Skriftlig fråga 2007/08:1005 av Ceballos, Bodil (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-03-26
- Inlämnad
- 2008-03-26
- Besvarad
- 2008-04-02
- Svar anmält
- 2008-04-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 mars
Fråga
2007/08:1005 Behandlingen av det kurdiska folket
av Bodil Ceballos (mp)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Den 20 mars kl. 18.00 påbörjade kurderna i västra Kurdistan sitt traditionella nyårsfirande, newroz. Kl. 18.30 kom den syriska polisen och öppnade eld mot civila. Muhamed Remezan, 25 år, Muhamed Huseyin, 18 år, och Muhamed Khalil, 36 år, dödades. Fem personer sårades och ligger på sjukhus i staden Qamishli.
Årets resultat runt om i Kurdistans olika delar förutom de tre döda i Qamishli är 200 gripna i Istanbul, i Gewer dog Ikbal Isik, 20 år, andra är sårade, i Batman greps elva personer, i Wan dog Zeki Erinc, 35 år, och 70 sårades, i Riha är 300 gripna, i Izmir är 250 gripna, i Konva är fem personer gripna och i Coman bombar den iranska regimen. Eventuellt har det hänt ännu mer.
Endast i södra Kurdistan i Irak tillerkänns kurderna den självklara rätten att utöva sina egna kulturella rättigheter. EU-kandidatlandet Turkiet tar inte det ansvar som anstår ett EU-land att respektera minoritetsgruppen, i Syrien ges kurderna inte ens rätten att vara statslösa i avsaknad av medborgarskap, i Iran tillhör kurderna en av de folkgrupper med högst andel avrättningar.
Jag vill därför fråga utrikesministern om han avser att ta initiativ till ett svenskt fördömande av den behandling som det kurdiska folket utsätts för av sina egna regeringar.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1005 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2007/08:1005 Behandlingen av det kurdiska folket
Utrikesminister Carl Bildt
Bodil Ceballos har frågat mig om jag avser att ta initiativ till ett svenskt fördömande av den behandling som det kurdiska folket utsätts för av sina egna regeringar.
Att personer som tillhör en minoritet inte ska diskrimineras i fråga om åtnjutandet av de grundläggande fri- och rättigheterna är en självklarhet i en demokrati som Turkiet. Under de senaste åren har utvecklingen där också gått framåt. Det är samtidigt oroande att de spänningar som följer av terroristgruppen PKK:s aktioner riskerar att fördröja och försvåra ytterligare framsteg.
Syrien visar gång på gång sitt förakt för yttrandefrihet och demokratiska värderingar. Bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive förhållandena för de kurder som är statslösa, förtjänar – och får regelbundet – vår kritik.
Sverige driver en aktiv MR-politik i förhållande till Syrien. Frågor om mänskliga rättigheter och demokrati tas som regel upp i samtal med syriska företrädare. I kretsen av EU-länder i Damaskus fortsätter vår ambassad att vara pådrivande såväl allmänt som i specifika fall. Senast den 30 januari 2008 fördömde jag i ett uttalande arresteringen av ett antal medlemmar av den så kallade Damaskusdeklarationen. I Iran skedde vissa förbättringar för den kurdiska befolkningen under president Khatami (1997–2005), vilket innebar något ökad kulturell frihet. Detta har tyvärr inte medfört stärkta rättigheter på andra områden, och övergreppen mot kurderna har inte upphört.
Regeringen ser med stor oro på de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran. I samtal med företrädare för Iran har vi vid upprepade tillfällen betonat det ansvar som Irans regering har för att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras. Vi framför även kritik offentligt, senast i början av mars då den iranska människorättskämpen Parvin Ardalan inte tilläts resa in till Sverige. Sverige har också agerat för att Europeiska unionen genom demarcher och offentliga uttalanden fortsätter att sätta press på Iran.
För att Turkiet ska kunna bli medlem i EU krävs att respekten för de mänskliga rättigheterna stärks, inklusive minoritetsrättigheter. Jag utgår ifrån att premiärminister Erdogans uttalande om att den kurdiska frågan måste lösas på demokratisk väg, liksom regeringens planer på ett utökat stöd för utvecklingen i sydöstra Turkiet, inom kort följs av åtgärder som faktiskt förbättrar kurdernas situation, inklusive stärkta kulturella rättigheter. EU och Sverige kommer fortsatt att ställa mycket tydliga krav på Turkiet i allt detta. Samtidigt måste vi stå fast vid löftet att välkomna Turkiet som fullvärdig EU-medlem när samtliga kriterier för detta har uppfyllts. Det framtida medlemskapet förblir en av de starkaste drivkrafterna för ytterligare reformer i landet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.