behandlingen av asylsökande från Iran

Skriftlig fråga 2003/04:1370 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-06-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-07-22
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 juni

Fråga 2003/04:1370

av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Barbro Holmberg om behandlingen av asylsökande från Iran

Det råder en stor samstämmighet från både regeringar och organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter att Iran hör till de absolut värsta staterna när det gäller grova, omfattande och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Regeringen gör en liknande bedömning i sin MR-rapportering för 2003 och skriver att läget fortsätter att inge djup oro. Avrättningar, inhumana straff och godtyckliga frihetsberövanden förekommer i stor utsträckning. Då både förvånar och oroar Migrationsverkets och Utlänningsnämndens avfärdanden av iranska asylsökandes asylskäl. 2003 beviljade Migrationsverket 10 % av asylansökningarna från Iran. I ett yttrande till regeringen i ett nådeärende den 11 juni 2004 förklarar verket att debatten i Iran blivit öppnare, att reformisterna utgör majoriteten i parlamentet och att det lagts fram ett lagförslag i parlamentet om förbud mot tortyr. Det borde inte vara okänt att de konservativa har en stor majoritet i parlamentet efter det senaste valet. Reformisterna hindrades nämligen från att ställa upp. Ett annat oroande exempel är Utlänningsnämndens beslut den 16 juni att avslå den iranske advokaten Masoud Nasiri och hans familjs asylansökan. Nasiri, som varit mycket politiskt aktiv mot regimen i Iran bland annat genom att hjälpa människor att fly, har fått information om att ett pågående politiskt mål mot honom vid revolutionsdomstolen aktiverats. Han stod under övervakning och hans telefon var avlyssnad. Amnesty International har förklarat för Utlänningsnämnden att Nasiris uppgifter står i god överensstämmelse med Amnestys och uppmanade nämnden att bevilja honom skydd i Sverige.

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att myndigheternas beslut i asylärenden ska bringas i överensstämmelse med MR-rapporteringen om Iran?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1370 besvarad av Barbro Holmberg

den 22 juli

Svar på fråga 2003/04:1370 om behandlingen av asylsökande från Iran

Statsrådet Barbro Holmberg

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att myndigheternas beslut i asylärenden ska bringas i överensstämmelse med regeringens rapport om de mänskliga rättigheterna i Iran 2003.

Ulla Hoffmann hänvisar bland annat till Utlänningsnämndens beslut den 16 juni att avslå den iranske advokaten Masoud Nasiris och hans familjs asylansökan.

Som minister kan jag ingripa i enskilda ärenden endast om utlänningsmyndigheterna överlämnar ett ärende till regeringen i enlighet med utlänningslagstiftningen.

När det gäller bedömningen av asylsökande i allmänhet vill jag understryka följande. Utlänningsmyndigheterna gör alltid i det enskilda ärendet en prövning av den asylsökandes behov av skydd i Sverige. Till grund för sina beslut har både Migrationsverket och Utlänningsnämnden tillgång till en omfattande rapportering om förhållandena i de asylsökandes hemländer. Myndigheterna har dessutom goda möjligheter att genom flera kanaler söka detaljerad kunskap om särskilda frågor.

Vid bedömningen av om en person är i behov av skydd tas hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda ärendet. Bristen på respekt för grundläggande fri-och rättigheter i Iran är känd. Detta innebär emellertid inte att alla iranska medborgare som söker sig hit kan anses vara i behov av skydd i utlänningslagens mening. Den asylsökande måste även kunna göra troligt att han eller hon riskerar förföljelse eller trakasserier vid ett återvändande till hemlandet. Det är den enskildes skyddsbehov som avgör utgången i ett ärende.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.