behandling av asylsökande
Skriftlig fråga 1998/99:851 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-08-13
- Besvarad
- 1999-08-27
- Anmäld
- 1999-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 augusti
Av och till rapporteras att asylsökande hotar om och i vissa fall också begår självmord. Utlänningsnämnden, som ofta måste fatta livsavgörande beslut, har i var fjärde ny ansökan ett läkarstyrkt uttalande om den asylsökandes psykiska hälsotillstånd som en viktig grund för sitt ställningstagande om en person skall få asyl eller inte.
I dag känner sig många läkare inom psykiatrin överhopade med bedömningar av förtvivlade flyktingar, män kvinnor och barn, som hotar att ta sina liv om de förvisas från vårt land. Ett stort ansvar och ett tungt arbete, som går utanför arbetet med patienter med traditionella psykiatriska problem, ligger på läkarna inom den psykiatriska vården.
Vilka planer har regeringen för att underlätta för Utlänningsnämnden och den psykiatriska vården att göra rättvisa bedömningar av de asylsökandes situation och psykiska hälsotillstånd?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:851 besvarad av Utrikesminister Anna Lindh
- Utrikesminister Anna Lindh
den 27 augusti
Margareta Viklund har frågat mig vilka planer regeringen har för att underlätta för Utlänningsnämnden och den psykiatriska vården att göra rättvisa bedömningar av de asylsökandes situation och psykiatriska hälsotillstånd.
Jag vill understryka att Invandrarverket och Utlänningsnämnden har ett arbete som är mycket svårt och krävande. Förra året fattade dessa myndigheter beslut rörande nästan 15 000 asylsökande personer. Varje asylärende är unikt och en bedömning måste göras av de skäl som åberopas i varje enskilt fall. Som Margareta Viklund mycket riktigt framför finns numera i alltfler av dessa ärenden, utöver åberopade asyl- eller andra skäl, läkarstyrkta intyg om den asylsökandes hälsotillstånd. Många gånger finns också uttalade hot om självmord från den sökandes sida för det fall beslutet om avvisning/utvisning skulle verkställas.
När det gäller att avgöra om en person skall beviljas uppehållstillstånd på grund av psykisk ohälsa eller på grund av ett hot om självmord och åberopad risk för självmord inser jag att myndigheterna ställs inför svåra uppgifter. Många hamnar i psykisk obalans under den ofta långa tid de väntar på ett besked om uppehållstillstånd. Uppgifter om risk för självmord och hot om självmord är ofta ett rop på hjälp och måste naturligtvis tas på största allvar. I ett regeringsbeslut från den 28 maj 1998 (UD96/1993/MP) anför regeringen att något generellt uttalande i denna fråga inte låter sig göras, utan att det här alltid måste ske en bedömning i det enskilda fallet. Det åligger således våra ansvariga myndigheter att göra denna bedömning, ofta med stöd av ett eller flera intyg från läkare eller psykologer. I de fall där intyg ger anledning till tveksamhet, har myndigheterna möjlighet att begära in yttrande från förtroendeläkare. Många personer beviljas uppehållstillstånd just med anledning av psykisk ohälsa.
Att ge ett enkelt svar på hur man skall komma till rätta med de problem som Margareta Viklund tar upp i sin fråga låter sig inte göras. Att korta av de ofta långa handläggningstiderna hos Invandrarverket och Utlänningsnämnden anser jag vara en viktig åtgärd som kan bidraga till att minska den ovisshet och psykiska press som många asylsökande upplever. Detta kommer också medföra ett minskat tryck på den hårt belastade psykiatriska vården. I en debattartikel i Dagens Nyheter den 17 augusti i år redovisade de båda generaldirektörerna för Invandrarverket och Utlänningsnämnden en liknande ståndpunkt.
I februari i år lade den parlamentariska kommittén om ny instans- och processordning (NIPU) fram sitt slutbetänkande. I betänkandet framhålls vikten av att handläggningstiderna kortas och konkreta åtgärder för att uppnå detta presenteras också. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Utlänningsnämnden har dessutom nyligen, på regeringens uppdrag, genomfört en omorganisation som bl.a. syftar till att korta av handläggningstiderna. I takt med att handläggningstiderna minskar finns det skäl att tro att det blir mindre vanligt att de nämnda situationerna över huvud taget uppkommer.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.