bedrägeri mot småföretagare
Skriftlig fråga 1998/99:143 av Wallin, Gunnel (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-02
- Anmäld
- 1998-12-07
- Besvarad
- 1998-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 december
Under senare tid har det förekommit en rad fall där mindre företagare har blivit utsatta för bluffakturor. I många fall har företagaren slutit ett muntligt avtal med en annonsfirma. När sedan räkningen kommit har fakturan inte motsvarat det muntliga avtalet. De enskilda företagen har inte kunnat annullera avtalet. Betalas inte fakturan har ärendet gått vidare till Kronofogdemyndigheten.
Trots att många företag har polisanmält bedragarna har åklagaren avskrivit ärenden då man funnit det omöjligt att styrka brott.
Jag anser att den här typen av bedrägeri som oftast riktar sig till mindre företag är särskilt problematiska. Små företag har sällan resurser för att driva dessa ärenden vidare till domstol. Inkassokraven i sig kan dessutom slå mycket hårt mot en enskild småföretagare. Av rädsla för att få betalningsanmärkningar väljer många företagare att betala inkassokraven trots att det grundar sig på en bluffaktura.
Trots polisens uttalanden om att de skall ta krafttag mot denna typ av bedrägerier drabbas alltjämt många småföretagare.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidtaga för att komma till rätta med denna typ av bedrägeri?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:143 besvarad av Justitieminister Laila Freivalds
- Justitieminister Laila Freivalds
den 10 december
Gunnel Wallin har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med den typ av bedrägerier som innebär att företagare blir utsatta för bluffakturor.
Förfarandet med att skicka ut fakturor för oönskade varor och tjänster - s.k. fakturaskojeri - är ett påtagligt gissel för enskilda företagare. Metoden går ofta ut på att sända ut räkningar för abonnemang eller annonser och ge sken av att beställning har gjorts, trots att så inte är fallet. I många fall har räkningsmottagaren inte ens fått någon vara levererad eller tjänst utförd.
Förfarandet kan vara straffbart enligt bestämmelserna om bedrägeri. I vissa fall där mottagaren har erhållit någon form av motprestation kan det dock vara svårt att styrka att förutsättningarna för straffansvar är uppfyllda. För att effektivt kunna bekämpa alla former av fakturaskojeri infördes därför genom marknadsföringslagen, som trädde i kraft den l januari 1996, en regel som förbjuder näringsidkare att tillställa någon fakturor, inbetalningsavier eller liknande meddelanden avseende produkter som inte uttryckligen har beställts. Om en näringsidkare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet kan han eller hon åläggas att betala en marknadsstörningsavgift.
Polisen är väl medveten om att fakturaskojeri förekommer och sedan i våras bedriver Rikskriminalpolisen ett projekt som innebär att man under viss tid samlar in samtliga polisanmälningar i landet för att kartlägga och analysera problemet. Genom att arbeta på detta sätt skaffar sig polisen värdefull information om vilka personer och företag det är som ägnar sig åt denna typ av verksamhet. Polisens arbetssätt ökar möjligheten för att de som begår brott av detta slag skall upptäckas och lagföras.
Det är emellertid viktigt att även andra än polisen engageras i ansträngningarna att förebygga fakturaskojeri. Det är därför mycket tillfredsställande att även branschorganisationerna arbetar aktivt med att informera om och rensa marknaden från oseriösa näringsidkare. Annonsörföreningen har sedan flera år varnat för fakturaskojeri genom att upprätta en särskild lista, "Gula meddelanden". Vidare har Företagarnas Riksorganisation liksom Näringslivets Delegation för Marknadsrätt i samarbete med Konsumentverket tagit fram information om hur man hanterar bedrägeriliknande annonsförsäljning m.m.
Regeringen följer noga utvecklingen och kommer, om det visar sig nödvändigt, att ta initiativ till ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.