Bättre harmonisering av faktiska kostnader för titankomponenter

Skriftlig fråga 2005/06:69 av Ekendahl, Maud (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-10-03
Anmäld
2005-10-10
Besvarad
2005-10-12
Svar anmält
2005-10-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 oktober

Fråga 2005/06:69 av Maud Ekendahl (m) till statsrådet Ylva Johansson (s)

Bättre harmonisering av faktiska kostnader för titankomponenter

I förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa angående protetik och tandreglering framgår att för titankomponenter erhålles en subvention för 65-plus på 2 900 kr eller 3 200 kr. Kostnader för varje skruv har tidigare legat på ca 4 500 kr. Mellanskillnaden betalar patienten själv. Inom området av titankomponenter sker en snabb utveckling. På marknaden finns det i dag skruvar vars kostnader väsentligt understiger den summa som subventioneras per skruv.

Utvecklingen är mycket positiv för alla parter, vilket leder till att tandvårdskostnaderna kan minska. Men tydligen har inte lagstiftaren hunnit följa med den sjunkande prisutvecklingen. För även om billigare titankomponent används i dag, så utbetalas den fasta summan à 2 900 kr eller 3 200 kr. Detta kan inte vara rätt!

Vad avser statsrådet Ylva Johansson att vidtaga för åtgärder så att titankomponentsersättningen bättre stämmer överens med den faktiska kostnaden?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:69 besvarad av Ylva Johansson

den 12 oktober

Svar på fråga 2005/06:69 om bättre harmonisering av faktiska kostnader för titankomponenter

Statsrådet Ylva Johansson

Maud Ekendahl har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder så att titankomponentsersättningen bättre stämmer överens med den faktiska kostnaden.

Ersättningen för titankomponenter i samband med tandvård enligt reglerna om högkostnadsskydd för personer som är 65 år och äldre uppgår enligt förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa till 2 900 kr per komponent vid enstegsbehandling och 3 200 kr per komponent vid tvåstegsbehandling. Om dyrare komponenter används betalar patienten mellanskillnaden.

När ersättningsnivåerna fastställdes var intentionen att det skulle vara möjligt för flertalet patienter i behov av implantatbehandling att kunna få sådan behandling utan att behöva betala merkostnad för titankomponenterna. I propositionen 2001/02:51 Bättre tandvårdsstöd för äldre m.m., som låg till grund för införandet av högkostnadsskyddet, anges att tandvårdsersättning för titankomponenter bör lämnas med ett belopp som motsvarar kostnaden för det implantatsystem som kan användas i flertalet fall. Utvecklingen på marknaden för dessa komponenter har medfört att det i dag finns billigare komponenter att tillgå än när högkostnadsskyddet infördes för drygt tre år sedan. Det kan därför finnas skäl att nu se över ersättningen för titankomponenter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.