Bättre förutsättningar att kartlägga problemindivider
Skriftlig fråga 2021/22:1635 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-05-24
- Överlämnad
- 2022-05-25
- Anmäld
- 2022-05-30
- Svarsdatum
- 2022-06-01
- Sista svarsdatum
- 2022-06-01
- Besvarad
- 2022-06-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Under påskhelgen ägde fruktansvärda korankravaller rum i vårt land. Över 400 poliser uppges ha skadats, och statens våldsmonopol utmanades kraftigt samt förlorades i vissa fall. Det står nu klart att massinvandring, obefintliga krav i integrationspolitiken och slapp kriminalpolitik leder till en oerhört dyster samhällsutveckling. Sverige har i dag stora hot inom riket i form av våldsverkande aktörer som hatar Sverige och allt som representerar Sverige – våra värderingar, vår polis, vår demokrati med mera.
Utgångspunkten måste vara att svensk lag och grundlagsfästa rättigheter alltid ska upprätthållas i Sverige, även i områden som kommit att belastas av kulturella parallellstrukturer, kriminalitet och invandring. Svenska statens våldsmonopol ska aldrig backa undan eller ge vika för våldsyttringar och angrepp. Polisen måste få fler verktyg, större befogenheter och ett tydligare uppdrag att etablera det svenska samhällets dominans i områden och situationer där det trängts tillbaka eller angrips.
Mot denna bakgrund har Sverigedemokraterna sedan korankravallerna presenterat två separata åtgärdspaket för att få bukt med parallellsamhällena och den kriminalitet de göder. Först ett 30-punktsprogram mot korankravallerna och därefter ett åtgärdspaket mot parallellsamhällen explicit. Inget annat parti har tydligt anslutit till våra förslag på åtgärder, men jag avser att åtminstone utkräva svar från regeringen om hur de ställer sig till de olika åtgärderna.
I efterdyningarna av kravallerna har polisens utredningsarbete varit direkt beroende av bild- och videomaterial från kroppskameror, drönare och privatpersoner. Det är dock långt ifrån alla poliser som har kroppskameror, och det krävs bättre teknik för att identifiera dem som begått brott. Därför behövs utökade inköp och utökad användning av kroppskameror och drönare men också betydligt fler övervakningskameror i utsatta områden. För att ytterligare underlätta framtida utredningsarbete behövs användning och utveckling av artificiell intelligens, som exempelvis NFC:s test av Clearview AI.
Med anledning av ovanstående önskar jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:
Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för teknisk upprustning i linje med det som ovan beskrivits?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1635 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:1635 av Tobias Andersson (SD) Bättre förutsättningar att kartlägga problemindivider
Tobias Andersson har frågat mig om regeringen avser att vidta åtgärder för teknisk upprustning i linje med det som beskrivs i den skriftliga frågan, bland annat avseende användningen av kameror.
Låt mig börja med att understryka att det urskillningslösa våld som under påskhelgen riktades mot poliser i flera svenska städer är ett angrepp mot hela vårt demokratiska samhälle. Regeringens svar på detta är tydligt. Den här typen av agerande ska inte accepteras. De ansvariga ska gripas, dömas och få sina rättmätiga straff.
Vilken utrustning som Polismyndigheten har behov av är inte en fråga för regeringen att avgöra. Det är myndigheten som bedömer vilka behov som finns och vilken utrustning som behöver införskaffas. Förenklade och förbättrade möjligheter till användning av kameror är ett av behoven som bland annat polisen framfört. Därför har regeringen också satsat särskilt på att skapa förutsättningar för att Polismyndigheten ska kunna stärka arbetet på området.
Polismyndigheten har från och med 2022 permanent tillförts 400 miljoner kronor per år för att utveckla myndighetens tekniska förmåga. Därutöver har det tillförts ytterligare 300 miljoner kronor engångsvis 2022, för samma ändamål. Här ingår att polisens användning av kameror ska utvecklas, både genom fler fasta kameror på brottsutsatta platser och genom kroppsburna kameror för poliser i yttre tjänst. I satsningen ingår att samtliga poliser i yttre tjänst ska ha möjlighet att utrusta sig med en kroppsburen kamera. Därutöver innebär satsningen att verksamheten vid avdelningen Nationellt forensiskt centrum (NFC) ska stärkas och att myndighetens förmåga att komma åt krypterad information ska öka.
Denna utökning är prioriterad. Enligt regleringsbrevet för 2022 ska Polismyndigheten redovisa hur de satsade medlen för ökad teknisk förmåga har fördelats i verksamheten. Särskild vikt ska bland annat läggas vid att redovisa hur kapaciteten har stärkts för ökad kamerabevakning.
Under 2020 togs tillståndskravet för kamerabevakning bort för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. Myndigheterna får nu själva bedöma när det finns förutsättningar och är motiverat att sätta upp kameror. Samma år togs kravet på tillstånd bort även för kamerabevakning i kollektivtrafiken, på flygplatser och i apotek. Kameror kan nu sättas upp tillståndsfritt på till exempel bussar, tåg, hållplatser, stationer och flygplatser.
Regeringen har således avsevärt förbättrat polisens möjligheter att använda teknisk utrustning, såsom kameror, och jag kommer även fortsättningsvis att följa frågan noga.
Stockholm den 1 juni 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.