Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

bättre finansiering av studietiden

Skriftlig fråga 2002/03:1193 av Johansson, Jörgen (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-06-30
Inlämnad
2003-06-30
Besvarad
2003-07-11
Besvarad
2003-07-14
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 juni

Fråga 2002/03:1193

 av Jörgen Johansson (c) till utbildningsminister Thomas Östros om bättre finansiering av studietiden

Betalningskraven på högskole- och universitetsutbildade har vid kronofogden ökat med 435 % sedan år 2000. Kravet om 845 miljoner kronor berör i dag 75 000 personer. Ofta är orsaken till betalningsblygseln låg inkomst, stor försörjningsbörda och liknande. Ett annat problem är de som avbryter sina studier eller går en utbildning som inte leder till arbete.

Sverige behöver en välutbildad befolkning. Det kräver stimulansåtgärder från samhället så att alltfler väljer att studera vidare. En väsentlig del i det valet är finansieringen av studietiden. Nuvarande modell visar sig vara mindre bra då alltfler hamnar i kronofogdens garn och därmed får ännu svårare att klara sin amortering. Risken med en sådan utveckling är att samhället, ofta i den utbildades första arbetsår, minskar förutsättningarna till den kreativitet som samhället förväntar sig av denna välutbildade grupp. En förändrad avvägning mellan bidrag och lånedel i studiefinansieringen kan vara en av vägarna för att skapa mer rimliga förhållanden för de som väljer att studera på högskola/universitet.

Min fråga är:

Vad avser utbildningsministern att göra för att förbättra förutsättningarna för högskole-/universitetsstuderande så att alltfler stimuleras till fortsatta studier?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1193 besvarad av Thomas Östros

den 11 juli

Svar på fråga 2002/03:1193 om bättre finansiering av studietiden

Utbildningsminister Thomas Östros

Jörgen Johansson har frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra förutsättningarna för högskole- och universitetsstuderande så att fler stimuleras till fortsatta studier.

Den högre utbildningen i Sverige är avgiftsfri och det svenska studiestödssystemet är i internationell jämförelse mycket generöst. Detta ger de allra flesta en bra möjlighet att bedriva högskolestudier under förhållandevis goda ekonomiska förhållanden.

Den 1 juli 2001 infördes ett reformerat studiestöd som innehåller en rad olika förbättringar för de studerande. Bland annat höjdes bidragsdelen med ca 500 kr per månad och fribeloppet, gränsen för hur stora inkomster en studerande får ha utan att studiemedlet reduceras, höjdes kraftigt. Reformen var en av regeringens största under den förra mandatperioden till en kostnad av 4 miljarder kronor per år.

En central princip i det nya systemet är att göra det möjligt för den studerande att undvika en alltför stor skuldbörda, vilket var ett problem i det tidigare systemet. Den höjda bidragsnivån leder till att skuldsättningen minskar för den studerande. Det nya systemet har också utformats så att den studerande på ett bättre sätt kan överblicka konsekvenserna av sitt åtagande.

Det nya systemet innehåller en trygghetsregel som förhindrar att låntagaren belastas alltför hårt under perioder med mindre goda ekonomiska förhållanden. Trygghetsregeln innebär att låntagaren till och med det kalenderår då han eller hon fyller 49 år kan få årsbeloppet nedsatt till 5 % av sin sammanräknade inkomst under betalningsåret. Från och med det kalenderår då låntagaren fyller 50 år kan årsbeloppet sättas ned till 7 %.

Huvuddelen av de låntagare som i dag är återbetalningsskyldiga har lån i något av de äldre studiemedelssystemen. Först vid ingången av år 2003 inträdde återbetalningsskyldighet för de första låntagarna i det nya systemet. De obetalda studieskulder som ligger hos kronofogdemyndigheten utgörs därmed av lån i huvudsak tagna före den 1 juli 2001.

Det är ännu för tidigt att dra några långtgående slutsatser av studiestödsreformen. Regeringen avser att noga följa reformen och har därför gett Centrala studiestödsnämnden (CSN) i uppdrag att följa det nya studiestödssystemets utveckling och analysera dess effekter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.