bastuklubbar
Skriftlig fråga 2003/04:110 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-10-21
- Inlämnad
- 2003-10-21
- Besvarad
- 2003-11-05
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-11-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 oktober
Fråga 2003/04:110
av Carina Hägg (s) till statsrådet Morgan Johansson om bastuklubbarLagen som stängde bastuklubbarna tillkom 1987, lagen motiverades med risken för spridning av hiv. Bastuklubbarnas verksamhet vände sig till gruppen bi- och homosexuella män som önskade anonyma sexuella kontakter. Vid lagens upphävande har samhällsdebatten tagit ett kliv framåt. Lagen kommer att vara neutral i förhållande till kön och sexuell läggning. Men i dag finns en ny oro som måste beaktas. Nämligen att ett upphävande av bastuklubbslagen skulle leda till att Sverige öppnar upp en bakdörr för bordeller. Oron för att ett upphävande av bastuklubbslagen skulle leda till bordelliknande verksamhet har stärkts då man enligt Socialdepartementet inte granskat frågan ur den synvinkeln. Sveriges inställning till prostitution får inte undergrävas med motiveringen att risk för smittspridning inte längre föreligger.
Min fråga till folkhälsominister Morgan Johansson är vilken analys som görs för att undvika att upphävandet av den så kallade bastuklubbslagen inte leder till en öppning för bordelliknande verksamhet.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:110 besvarad av Morgan Johansson
den 5 november
Svar på fråga 2003/04:110 om bastuklubbar
Statsrådet Morgan Johansson
Carina Hägg har frågat mig om vilken analys som görs för att undvika att upphävandet av den så kallade bastuklubbslagen inte leder till en öppning för bordelliknande verksamhet.
Inledningsvis vill jag framhålla att bastuklubbslagens bestämmelser till skydd för smittspridning och samhällets möjligheter att ingripa mot bordelliknande verksamheter enligt min mening är två skilda frågor. Vi har i Sverige en sträng straffrättslig lagstiftning för att motverka koppleri och prostitution. Exempelvis är det enligt den så kallade sexköpslagen förbjudet att mot ersättning skaffa sig en tillfällig sexuell förbindelse. Vidare döms den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att någon annan har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning för koppleri enligt 6 kap. 8 eller 9 § brottsbalken. Straffskalorna för dessa brott sträcker sig från böter till fängelse i sex år.
Lagen (1987:375) om förbud mot så kallade bastuklubbar och andra liknande verksamheter (bastuklubbslagen) tillkom eftersom verksamheten vid bastu- och videoklubbar för homo- och bisexuella män ansågs innebära en risk för spridning av smitta, framför allt av hivinfektion. Syftet med den dåvarande regeringens förslag var således att skydda människor från smitta.
I den lagrådsremiss om en ny smittskyddslag med mera som regeringen beslutade om den 24 april i år föreslås att bastuklubbslagen ska upphöra. I lagrådsremissen konstaterar regeringen att bastuklubbslagen bör bedömas ur ett smittskyddsperspektiv. Det har inte kunnat beläggas att lagen haft den åsyftade effekten på hivepidemin. Med hänsyn härtill anser regeringen att ett förbud mot bastuklubbar inte längre kan anses motiverat av smittskyddsskäl. Under hösten avser regeringen att överlämna en proposition i ärendet till riksdagen.
Följaktligen är min bedömning att ett avskaffande av bastuklubbslagen inte påverkar samhällets möjligheter att ingripa mot bordelliknande verksamhet. Som jag anfört inledningsvis så ger dagens straffrättsliga lagstiftning möjlighet att ingripa mot sådan verksamhet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.