Basel 2-överenskommelsens konsekvenser för bostadsmarknaden
Skriftlig fråga 2007/08:308 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-11-21
- Inlämnad
- 2007-11-21
- Besvarad
- 2007-11-28
- Svar anmält
- 2007-11-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 november
Fråga
2007/08:308 Basel 2-överenskommelsens konsekvenser för bostadsmarknaden
av Ameer Sachet (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Den 1 februari 2007 trädde ett nytt regelverk om kapitaltäckning i kraft, enligt den så kallade Basel 2-överenskommelsen. Regelverket ger banker och kreditinstitut ökade möjligheter att använda olika metoder för att beräkna hur mycket kapital banken måste hålla för en viss kredit. Metoderna bedömer både risken för att förlora pengar och förlustens storlek. De tar hänsyn både till kundens betalningsförmåga och till säkerhetens värde. Enkelt utryckt kan man säga att ju högre risk, desto högre kapitaltäckning och ju lägre risk, desto lägre täckning. En uppenbar konsekvens av regelverket lär bli att det blir dyrare för banken att låna ut pengar till högre risker, till exempel till fastighetsföretag med sämre betalningsförmåga och lägre fastighetsvärden. Byggande och köp av både flerfamiljsfastigheter och villor i glesbygd kan komma att missgynnas.
Hur avser statsrådet att följa Basel 2-överenskommelsens påverkan på bostadsmarknaden och förhindra en eventuell negativ påverkan på glesbygden?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:308 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på fråga
2007/08:308 Basel 2-överenskommelsens konsekvenser för bostadsmarknaden
Statsrådet Mats Odell
Ameer Sachet har frågat mig hur jag avser att följa Basel 2-överenskommelsens påverkan på bostadsmarknaden och förhindra en eventuell negativ påverkan på glesbygden.
Basel 2-överenskommelsen förhandlades fram inom Baselkommittén och undertecknades i juni 2004. Denna överenskommelse låg sedan till grund för omarbetningen av 2000 års kreditinstitutsdirektiv och 1993 års kapitalkravsdirektiv. Dessa uppdaterade EG-direktiv antogs sedan år 2006 och har genomförts i svensk lagstiftning.
Bakgrunden till att reglerna togs fram var att man hade uppmärksammat brister i det gällande regelverket, framför allt med avseende på kapitaltäckningsreglernas förmåga att på ett korrekt sätt spegla riskerna i kreditinstitutens verksamhet. Utgångspunkten för Baselkommitténs arbete var således att vidareutveckla regelverket för att öka riskkänsligheten i kapitalkraven och därmed få ett regelverk som stärkte soliditeten och stabiliteten i det internationella banksystemet och samtidigt skapade konkurrensneutralitet mellan internationellt verksamma banker.
Att ha stabila och solida kreditinstitut är av mycket stor vikt för att motverka finansiella kriser. Erfarenheterna visar att kapitaltäckningen har spelat en viktig roll för bankernas motståndskraft vid finansiella störningar. Finansiella kriser medför ofta stora samhällsekonomiska kostnader och vi har därför välkomnat de nya kapitaltäckningsreglerna som bättre speglar de faktiska risker som enskilda kreditinstitut exponeras mot.
De nya kapitaltäckningsreglerna är styrda av ett EG-direktiv och det finns därför ingen möjlighet för Sverige att särbehandla köp av flerfamiljsfastigheter och villor i glesbygd. Eftersom reglerna fyller en så pass viktig funktion för stabiliteten och soliditeten för kreditinstituten är det min mening att detta heller inte är önskvärt.
Jag kommer dock att följa utvecklingen och om de konsekvenser frågeställaren befarar verkligen uppstår är jag beredd att överväga om det behövs åtgärder för att rätta till eller lindra uppkomna negativa bieffekter av det nya regelverket.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.