Barsebäck
Skriftlig fråga 1997/98:327 av Odenberg, Mikael (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-01-20
- Anmäld
- 1998-01-26
- Besvarad
- 1998-01-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Genom bifall till proposition 1996/97:84 godkände riksdagen de energipolitiska riktlinjer som fastlagts i en politisk uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet.
I uppgörelsen angavs att "ett enda förslag till en lag om avställning av kärnkraftsreaktorer föreläggs riksdagen under år 1997 i så god tid att lagen kan träda i kraft den 1 januari 1998. I lagen föreskrivs att rätten att driva kärnkraftsreaktorer för att utvinna kärnenergi kan upphävas av regeringen".
En sådan lag har beslutats av riksdagen den 18 december 1997 och är nu i kraft. Därmed återstår endast för regeringen att uppfylla den utfästelse som i energiuppgörelsen har gjorts till Vänstern och Centern:
"Regeringen avser att omedelbart efter lagens ikraftträdande fatta beslut om avställning av kärnkraftsreaktorerna Barsebäck 1 och Barsebäck 2".
Något beslut har dock inte fattats vid regeringssammanträde under januari. Min fråga blir därför:
När avser regeringen att fatta beslut om stängning av reaktorerna Barsebäck 1 och Barsebäck 2?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:327 besvarad av , ()
- Näringsminister Anders Sundström
Mikael Odenberg har frågat mig när regeringen avser att fatta beslut om stängning av reaktorerna Barsebäck 1 och Barsebäck 2. Sten Tolgfors har frågat statsministern om han är beredd att underställa kärnkraftsavvecklingen folkets prövning genom att skjuta upp beslutet om stängning av Barsebäck till efter valet i september 1998. Sten Tolgfors fråga har överlämnats till mig och jag besvarar båda frågorna i ett sammanhang.
Riksdagen beslutade den 10 juni 1997 om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272). Riktlinjerna innebär, när det gäller kärnkraften, bl.a. att de två reaktorerna i Barsebäck skall ställas av. Barsebäcksverkets lokalisering är olämplig. Förhandlingar skall inledas med ägaren av Barsebäcksverket om att stänga en reaktor före den 1 juli 1998 och en andra reaktor före den 1 juli 2001.
Förhandlingar har inletts med ägaren av Barsebäcksverket. Riksdagen antog den 18 december 1997 regeringens förslag till lag om kärnkraftens avveckling (prop. 1996/97:176, bet. 1997/98:NU5, rskr. 1997/98:132, SFS 1997:1320). Enligt lagen får regeringen besluta att rätten att med stöd av tillstånd av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet driva en kärnkraftsreaktor för att utvinna kärnenergi skall upphöra att gälla vid en viss tidpunkt. Ett beslut om upphörande av rätten till reaktordrift ger enligt 5 § lagen rätt till ersättning av staten för förlusten. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1998.
I enlighet med de av riksdagen beslutade riktlinjerna för energipolitiken förbereds inom Regeringskansliet ett beslut enligt lagen om kärnkraftens avveckling, som innebär att rätten att driva en kärnkraftsreaktor i Barsebäck för att utvinna kärnenergi skall upphöra att gälla den 1 juli 1998. I en skrivelse till tillståndshavaren (Barsebäck Kraft AB) har denne beretts tillfälle att inkomma med synpunkter i ärendet senast den 30 januari 1998. Regeringen avser att besluta i ärendet så snart beredningen har slutförts.
Riksdagens beslut i juni 1997 om riktlinjerna för energipolitiken baserades på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet om en uthållig energiförsörjning. Den energipolitiska överenskommelsen slöts efter överläggningar mellan samtliga riksdagspartier på grundval av 1991 års energipolitiska överenskommelse, Energikommissionens betänkande och remissvaren på detta.
Regeringens beslut i ärendet kommer att fattas i enlighet med lagen om kärnkraftens avveckling, vars syfte är att genomföra de av riksdagen beslutade riktlinjerna för energipolitiken. Enligt dessa skall en reaktor ställas av senast den 1 juli 1998. Det finns därför ingen anledning att skjuta på beslutet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.