Barsebäck och Sveriges energisituation
Skriftlig fråga 2002/03:349 av Strandberg, Torkild (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2002-12-20
- Inlämnad
- 2002-12-20
- Besvarad
- 2003-01-15
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-01-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 december
Fråga 2002/03:349
av Torkild Strandberg (fp) till näringsminister Leif Pagrotsky om Barsebäck och Sveriges energisituationRegeringen avser att stänga den andra reaktorn vid kärnkraftverket i Barsebäck. Vi har alltsedan stängningen av Barsebäck 1 en ansträngd effektbalans under vinterhalvåret. Om Barsebäck 2 stängs 2003 kommer det att bli ännu svårare än i dag att balansera tillgång och efterfrågan på energiområdet. Ett tydligt exempel på detta är att Sverige den 11 december i år vid lunchtid importerade drygt 3 000 megawatt. Detta motsvarar fem Barsebäcksreaktorer. En betydande del av denna import kommer från danska och polska kolkraftverk.
Enligt Svenska kraftnät kommer elförbrukningen att öka med ca 300 megawatt per år i framtiden. Utbyggnaden av produktionskapaciteten går långsammare än ökningen i förbrukningen. Detta gör att Sverige successivt blir mer beroende av import av el de närmaste åren. Samtidigt leder utvecklingen i både Norden och Nordeuropa till minskade möjligheter att exportera el till Sverige.
Vad avser ministern att göra för att minska Sveriges stora beroende av importerad kolkraftsproducerad el?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:349 besvarad av Leif Pagrotsky
Svar på fråga 2002/03:349 om Barsebäck och Sveriges energisituation
Näringsminister Leif Pagrotsky
Torkild Strandberg har frågat vad jag avser att göra för att minska Sveriges stora beroende av importerad kolkraftsproducerad el.
Jag besvarade den 11 december 2002 en fråga från Eva Flyborg med liknande innebörd.
Torkild Strandberg tar inledningsvis upp effektsituationen. Jag är helt enig med Torkild Strandberg om att det är angeläget att risken för effektbrist i det svenska elproduktionssystemet hålls på en så låg nivå som möjligt. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att stärka effektbalansen. Svenska kraftnät har fått i uppdrag att genom upphandling förstärka landets effektbalans på kort sikt. Regeringen har även givit Svenska kraftnät i uppdrag att utforma ett system för att långsiktigt säkra Sveriges effektbalans. Det föreslagna systemet remissbehandlas för närvarande.
Den mycket ovanliga situation som just nu råder i det nordiska elproduktionssystemet beror dock inte på kapacitetsproblem. Orsaken är i stället sommarens och höstens mycket låga nederbörd, som har lett till att fyllnadsgraden i de svenska och norska vattenmagasinen är avsevärt lägre än normalt. Elpriserna har därför stigit kraftigt. De stigande priserna har lett till att kraft nu också produceras i anläggningar som tidigare låg i malpåse eller som normalt används endast under mycket korta perioder. Importen av el till Sverige och Norge har också ökat. Den extrema situationen för vattenkraften innebär således tillfälligt ökade utsläpp av koldioxid såväl inom som utanför Sveriges gränser. Normalt har den svenska elproduktionen mycket fördelaktiga egenskaper vad gäller utsläpp av koldioxid.
För att möta den framtida efterfrågan på el är det nödvändigt att ny produktionskapacitet på sikt tillförs det svenska elsystemet. Situationen är densamma i de andra nordiska länderna. Det kommande systemet med elcertifikat, liksom den kommande förändringen av kraftvärmebeskattningen, bör ses i detta sammanhang. Åtgärderna syftar till att skapa bättre ramvillkor för investeringar i effektiva kraftvärmeanläggningar och i produktion av el baserad på förnybar energi.
När det gäller den andra reaktorn i Barsebäck genomförs för närvarande en prövning av om riksdagens villkor för stängning är uppfyllda. Enligt villkoren får reaktorn inte stängas innan bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av el. Riksdagen har angivit att de viktigaste kriterierna för att villkoren ska kunna sägas vara uppfyllda är att stängningen inte får medföra påtagligt negativa effekter för elpriset, för tillgången på el för industrin, för effektbalansen och för miljön och klimatet. Regeringens bedömning kommer att redovisas för riksdagen i mars.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.