barnskötarnas roll i förskoleverksamheten
Skriftlig fråga 1999/2000:419 av Fagerström, Ann-Marie (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-23
- Anmäld
- 2000-01-18
- Besvarad
- 2000-01-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:419
av Ann-Marie Fagerström (s) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om barnskötarnas roll i förskoleverksamhetenI dagarna har det framgått att Sverige har bäst förskoleverksamhet av samtliga OECD-länder. Onekligen är det ett mycket gott betyg som vi ska vara stolta över. Förskolan måste dock fortsätta utvecklas. En av orsakerna till att vår förskola är så bra är med all säkerhet sammansättningen av den personal som arbetar där. Jag anser att kombinationen av personalgrupper i verksamheten är mycket bra för barnens utveckling. Förskolelärarna och fritidspedagogernas pedagogiska utbildning tillsammans med barnskötarna som tillgodoser barnets vårdande behov. Tillsammans utgör dessa yrkesgrupper ett starkt team som tillgodoser ett barns alla behov för att kunna ta till sig det lärande som krävs för att kunna bli en trygg människa och få en allsidig utveckling.
Dessvärre blir det mer och mer vanligt att barnskötarnas roll inte anses lika viktig längre. Många kommuner tolkar den nya läroplanen på ett sätt som gör barnskötarna övertaliga. Detta sker i en allt större omfattning. I vissa kommuner har politiker tydligt uttalat att barnskötarna ska bort på sikt. Min fråga till skolminister Ingegerd Wärnersson är följande.
Avser statsrådet verka för att tjänsten som barnskötare ska finnas kvar inom förskoleverksamheten även i fortsättningen?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:419 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 1999/2000:419 om barnskötarnas roll i förskoleverksamheten
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Ann-Marie Fagerström har frågat mig om jag avser att verka för att tjänsten som barnskötare ska finnas kvar inom förskoleverksamheten även i fortsättningen.
Enligt skollagen ska det för att bedriva förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses (2 a kap. 3 § skollagen 1985:1100).
Kommunerna har, trots att det inte föreligger några behörighetsbestämmelser, satsat på en välutbildad och kompetent personalkår. Den totala utbildningsnivån har höjts under senare år. Av de nära 100 000 anställda har i dag 60 % högskoleutbildning som förskollärare eller fritidspedagoger och 35 % är barnskötare. Endast 2 % av personalen saknar utbildning för arbete med barn. Också i familjedaghemmen har utbildningsnivån höjts kraftigt. För tio år sedan hade endast 41 % av dagbarnvårdarna utbildning för arbete med barn mot 72 % i dag.
Personalens kompetens torde vara en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och är säkert också ett avgörande skäl till att Sverige får så enastående högt betyg för sin förskoleverksamhet i internationella sammanhang.
Den nya läroplanen för förskolan vänder sig till arbetslaget, dvs. den personalgrupp som har ansvaret för en viss barngrupp i förskolan. Jag anser att arbete i arbetslag är en viktig princip i förskola, fritidshem och skola. Olika kompetenser och personligheter i arbetslaget som kan komplettera och berika varandra och det pedagogiska arbetet är en tillgång i arbetslaget, liksom den förebild för demokrati och samarbete som arbetslagen kan utgöra.
Barnskötarna har en viktig roll i arbetslagen. Många av barnskötarna har en lång yrkeserfarenhet och de flesta har genomgått olika kompetenshöjande fortbildningar. Erfarna och kompetenta barnskötare är en viktig resurs i arbetslagen. Samarbetet mellan förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare fungerar i allmänhet också mycket bra ute i verksamheterna.
När människor med gedigen yrkeskunskap får tillfälle till kompetensutveckling innebär det en utveckling för individen själv och en fördjupad och reflekterande kunskap grundad i både teori och praktik. Grundutbildning, praktik, fortbildning och möjligheter till vidareutbildning är alla viktiga förutsättningar för att utvecklas i ett yrke. Som exempel kan nämnas att barnskötare i flera kommuner har erbjudits vidareutbildning till förskollärare.
Jag vill också peka på att det utöver förskollärare och barnskötare finns exempel på att även andra kompetenser kan berika ett arbetslag i förskolan, t.ex. kulturarbetare. Även specialpedagogiken kan behövas i förskolan för barn som riskerar att få en ogynnsam utveckling. En grupp som jag särskilt vill uppmärksamma är talpedagogerna vars insatser kan behövas redan i småbarnsåren. Det är barnens behov som ska styra.
Jag anser därför att skollagens reglering avseende personal inom förskoleverksamheten tillsammans med bestämmelserna i förskolans läroplan för närvarande är tillräckliga och avser därför inte att vidta ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.