barnskötarnas framtid inom förskolan
Skriftlig fråga 1997/98:1076 av Sigurdsdóttir, Ingibjörg (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-09-07
- Anmäld
- 1998-09-14
- Besvarad
- 1998-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 september
Läroplan för förskolan fastställdes under vårriksdagen, det känns bra att förskolan intar en rättmätig plats inom utbildningssystemet. Förskolans pedagogiska roll stärks därmed.
I förskolans verksamhet arbetar både förskollärare med högskolepedagogik och barnskötare med omsorgspedagogik, det är viktigt med en välutbildad personal även inom förskolans område.
Många barnskötare väljer att vidareutbilda sig efter ett antal år inom yrket. För andra kan det vara en omöjlighet, orsakerna till det kan vara flera.
Samhället fortsätter att utbilda barnskötare vid gymnasiernas barn- och utbildningsprogram vilket är nödvändigt bl.a. med tanke på de pensionsavgångar som kommer att ske inom inte alltför avlägsen framtid.
Nu finns det emellertid en stor oro bland barnskötare att bli överflödiga, det visar sig redan nu i form av att de oftare får vikariat i stället för tillsvidareanställning.
Min fråga till statsrådet är:
Ämnar statsrådet vidtaga några åtgärder för att yrkeskåren barnskötare skall finnas kvar även i framtidens förskola?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:1076 besvarad av , ()
- Statsrådet Ylva Johansson
den 16 september
Ingibjörg Sigurdsdóttir har frågat mig om jag ämnar vidta några åtgärder för att yrkeskåren barnskötare skall finnas kvar även i framtidens förskola.
För bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. (2 a kap. 3 § skollagen 1985:1100).
Kommunerna har, trots att det inte föreligger några behörighetsbestämmelser för personal i förskola, satsat på en välutbildad och kompetent personalkår. År 1997 var det totala antalet anställda i förskola och fritidshem närmare 110 000 personer. Av dessa var andelen högskoleutbildade pedagoger närmare 60 % och andelen barnskötare omkring 35 %. Endast 2 % av de anställda saknade utbildning för arbete med barn.
Arbetet i förskolan bedrivs i arbetslag, vilket är värdefullt och något som sker i allt större utsträckning också i skolan. I arbetslagen i förskolan arbetar förskollärare och barnskötare, ibland även fritidspedagoger.
Den 1 augusti i år fick förskolan sin första läroplan. Med en nationell läroplan intar förskolan sin rättmätiga plats i utbildningssystemet. Förskolans pedagogiska roll stärks och dess betydelse för barns utveckling och lärande tydliggörs. Läroplanen vänder sig till arbetslaget.
Genom att de pedagogiska kraven på verksamheten tydliggjorts i läroplanen förutsätter jag att det kommer att leda till att utvecklingen mot högre kompetens bland de anställda fortsätter och att goda möjligheter till fortbildning och vidareutbildning ges. Barnskötarna utgör en stor andel av de anställda i barnomsorgen. För barnens trygghet, omvårdnad och omsorg är barnskötarna en viktig resurs i arbetslagen. Det är kommunerna som har ansvaret för att personalen inom barnomsorgen är kompetent och välutbildad.
Jag anser att skollagens reglering avseende personal inom förskoleverksamhet tillsammans med bestämmelserna i förskolans läroplan för närvarande är tillräckliga och avser därför inte att vidta ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.