Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

barnsexhandel i krigets spår

Skriftlig fråga 2002/03:725 av Runegrund, Rosita (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-03-27
Inlämnad
2003-03-27
Besvarad
2003-04-02
Svar anmält
2003-04-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 mars

Fråga 2002/03:725

 av Rosita Runegrund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om barnsexhandel i krigets spår

Ecpat Sveriges ordförande varnar för en ökad barnsexhandel i Irakregionen om det pågående kriget drar ut på tiden.

Ecpat säger att sexhandeln har etablerats under krig och väpnade konflikter vid ett flertal tillfällen genom historien. Då rekreationsresor för soldater tillåtits har sexhandeln fått fäste. Det hände under Vietnamkriget och har upprepats i andra konflikter, bland annat på Balkan. Efter att sexhandeln fått fäste under den pågående konflikten lever den sedan kvar även efter att konflikten eller kriget upphört. Soldaterna ersätts av sexturister.

Nu fruktar man inom Ecpat att ett nytt sexhandelscentrum ska komma att etableras i Irakregionen. Ett mycket stort antal barn kommer att dras in i detta centrum. Varje år nyrekryteras enligt Ecpat miljoner barn till sexslavhandeln.

Med anledning av ovan vill jag fråga vilka åtgärder utrikesministern avser att vidta för att motverka en utveckling likt den ovan beskrivna.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:725 besvarad av Jan O Karlsson

den 2 april

Svar på fråga 2002/03:725 om barnsexhandel i krigets spår

Statsrådet Jan O Karlsson

Rosita Runegrund har frågat utrikesministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att motverka att ett nytt sexhandelscentrum etableras i Irakregionen i krigets spår, en verksamhet som vi, av tidigare erfarenheter, vet kommer att rekrytera ett stort antal barn till prostitution och pornografi. Frågan har överlämnats till mig.

Den svenska regeringen delar Rosita Runegrunds oro. Sverige ger ockå FN:s generalsekreterare sitt fulla stöd, när han framhåller kombattanternas skyldigheter att skydda den civila befolkning som drabbas hårdast i väpnade konflikter. Kvinnor och barn utgör majoriteten av offren för våldet och av antalet flyktingar. Det är också kvinnor och barn som löper störst risk av att falla offer för sexuella övergrepp.

Väpnade konflikter innebär grova kränkningar av barnets rättigheter. Både pojkar och flickor tvingas delta i krigshandlingar och särskilt flickor, men även pojkar, utsätts för brutala fysiska och psykiska övergrepp och för sexualiserat våld, både i och kring krigsområdet och i flyktinglägren. Barn som drabbats av krig får livslånga men, med omfattande konsekvenser för hela samhället som följd. Hälsokonsekvenser inkluderar funktionshinder, könssjukdomar, hivinfektion och psykiskt trauma.

Rapporter från konflikter i Sierra Leone, på Balkan, i Rwanda och Algeriet för att bara nämna några exempel, redogör för ett ohyggligt våld mot kvinnor och barn. Det sexualiserade våldet omfattar upprepade våldtäkter på mycket unga flickor, kidnappning och sexslaveri, påtvingade graviditeter samt människohandel för sexuell exploatering. De som begår dessa brott är soldater men även icke-stridande män, polis, vaktstyrkor, hjälparbetare, fredsbevarande styrkor och män i flyktinglägren.

Det framgår vidare från olika rapporter att sexhandel med kvinnor och barn etableras under och främjas av väpnade konflikter. Människors hela existens rubbas och sociala strukturer och försörjningssystem faller sönder. Familjers och barns utsatthet för fattigdom och övergrepp ökar mottagligheten för rekrytering @ oftast med tvång @ till sexhandel och slavarbete. Handel med kvinnor och barn för sexuella ändamål omsätter stora pengar och har kopplingar till en växande illegal marknad och till den transnationella organiserade brottsligheten. Denna vidriga form av exploatering har även starka kopplingar till konfliktsituationer.

Sverige har länge arbetat på många olika sätt för att skydda barn och deras rättigheter också i konfliktsituationer. Vad gäller att stävja en utveckling där barnsexhandel kan få fäste i Irakregionen ska stöd ges till utbildning av barn både under och efter konflikten för att upprätthålla ett så normalt liv som möjligt. Detta vet vi av erfarenhet kan göra det svårare för sexuell exploatering av barn och sexhandel att få fäste. Det gäller att ge stöd till en återuppbyggnad som gör det möjligt för Irak att ta sitt ansvar för barns rättigheter under och efter kriget.

Barns utsatthet i krig behandlas återkommande i bland annat FN:s säkerhetsråd och fortlöpande av generalsekreterarens särskilde representant för barn som drabbas av väpnade konflikter. Detta är en ytterligare grund för att på ett konkret sätt prioritera insatser för att motverka efterfrågan för barnsextjänster och minska antalet sexköpare.

Regeringen verkar aktivt för att FN ska ha en central roll i de humanitära insatserna och i återuppbyggnadsarbetet som följer efter kriget i Irak. Många olika organisationer inom FN-systemet och andra multilaterala organ förbereder intensifierade insatser för de irakiska barnens hälsovård, matförsörjning, sanitära förhållanden, utbildning och skydd, bland annat Unicef, UNHCR, WHO, UNFPA, UN-Habitat, IOM. Insatserna omfattar även förebyggande åtgärder till skydd för kvinnor och barn som är särskilt utsatta. Det gäller till exempel de "trygghetszoner", som IOM och UNOP:s ämnar etablera för barn och kvinnor i flyktinglägren för att motverka övergrepp och sexuell exploatering.

Gemensamma åtgärder genom den europeiska gemenskapens kanaler tar form. Regeringen ger också stöd till barn som tvingats delta i krigshandlingar på olika sätt och som utsätts för övergrepp och sexualiserat våld inklusive sexhandel, genom Röda korset, Rädda Barnen, Ecpat Sverige och andra organisationer.

Utbildning om barnens rättigheter ska ges till all fredsbevarande, humanitär och polisiär personal innan den sänds ut till regionen. Utbildningen syftar också till att motverka föreställningar om kvinnor och barn som underordnade och rättslösa, och därmed "lovliga" att utsättas för våld och utnyttjande.

Sverige fortsätter sitt etablerade arbete med en aktiv uppföljning av säkerhetsrådets relevanta resolutioner 1325 (2000) @ om konflikters konsekvenser för kvinnor och kvinnors roller i konflikthantering och fredsuppbyggande, samt resolution 1460 (2003) om barns situation i och efter väpnade kon-flikter. Bekämpning av människohandel är en svensk profilfråga i internationella sammanhang. Regeringen ska under våren lägga fram en strategi och riktlinjer för bekämpning av människohandel inom ramen för Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Strategin uppmärksammar även situationen för kvinnor och barn i konfliktsituationer.

Jag verkar för att ett barnrättsperspektiv i vårt internationella utvecklingssamarbete ska prägla alla områden där vi är verksamma, i enlighet med regeringens skrivelse 2001/02:186. På Utrikesdepartementet följer vi mycket noga utvecklingen av Irakkriget och dess effekter för att på bästa sätt kunna stödja krigets offer. Vi anser att intensifierade insatser för skydd av barn i väpnade konflikter behövs, liksom samordning av dessa i multilaterala sammanhang.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.