barnsängsfeber och användningen av antibakteriella fodertillsatser
Skriftlig fråga 1997/98:373 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-01-27
- Anmäld
- 1998-02-02
- Besvarad
- 1998-02-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
I betänkandet Antimicrobial Feed Additives, SOU 1997:132 och betänkandet Antimikrobiella fodertillsatser, sammantaget, SOU 1997:133 diskuteras risken för att användning av antibakteriella fodertillsatser leder till resistensutveckling hos bakterier, bl.a. streptokocker, som är skadliga för människor.
År 1847 lyckades Ignaz Semmelweis hejda dödligheten i barnsängsfebern med hjälp av enkel hygien. Antibiotikans ankomst betydde att när en infektion ändå uppstod kunde den enkelt stoppas.
Barnsängsfeber orsakas av streptokock A-bakterie, GAS. Om bakterien vid en förlossning tränger igenom livmoderhinnan kan den mycket snabbt sprida sig i blodet och bli livshotande. Förloppet kan vara snabbt, ibland mindre än 12 timmar. I Sverige avlider ungefär en kvinna per år i barnsängsfeber. Fler insjuknar, men får antibiotika i tid. Men det finns i dag ingen tillförlitlig statistik över hur många som drabbas av barnsängsfeber. Det finns all anledning att följa barnsängsfebern med faran med resistens i åtanke.
Min fråga till regeringen är om en tillförlitlig statistik om barnsängsfeber också kommer att utgöra underlag i arbetet mot användning av antibakteriella fodertillsatser.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:373 besvarad av , ()
- Jordbruksminister Annika Åhnberg
Carina Hägg har frågat mig om också en tillförlitlig statistik om barnsängsfeber kommer att utgöra underlag i arbetet mot användning av antibakteriella fodertillsatser.
Ett av de stora hoten mot såväl folk- som djurhälsan i världen är antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier. Det är därför av stor vikt att vi inom alla sektorer är varsamma i vårt användande av antibiotika. Onödigt bruk måste förhindras. Tillförlitlig och jämförbar statistik över den aktuella resistenssituationen är av stort värde för att särskilda problem skall kunna identifieras och åtgärdas i tid.
Diskussionen kring risker med användandet av antibakteriella fodertillsatser fokuseras i huvudsak på bakteriegruppen enterokocker. Där har resistens, som kan sättas i samband med användande av flera olika fodertillsatser, påvisats i andra medlemsländer.
Barnsängsfeber kan orsakas av s.k. grupp A streptokocker. Sådana streptokocker orsakar även sjukdomar som halsfluss, scharlakansfeber, öron-, hud- och sårinfektioner. I Sverige följs resistensläget för grupp A streptokocker genom att Smittskyddsinstitutet från de mikrobiologiska laboratorierna i landet årligen samlar in resistensdata för ett representativt urval av de streptokockstammar som finns i omlopp i samhället. Antalet mikrobiologiskt verifierade fall av barnsängsfeber är emellertid mycket lågt och enligt Smittskyddsinstitutet skulle inte ens en tillförlitlig rapportering av dessa fall ge ett tillräckligt underlag för att upptäcka en eventuell antibiotikaresistens hos streptokocker. Statistik över barnsängsfeber är således inte ett användbart underlag i arbetet mot användning av antibakteriella fodertillsatser.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.