barns skulder hos kronfogdemyndigheten

Skriftlig fråga 2003/04:178 av Israelsson, Margareta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-10-31
Inlämnad
2003-10-31
Besvarad
2003-11-12
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-11-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 oktober

Fråga 2003/04:178

av Margareta Israelsson (s) till statsrådet Ulrica Messing om barns skulder hos kronfogdemyndigheten

Barn och ungdomar förekommer kontinuerligt som gäldenärer hos Kronofogdemyndigheten. I nuläget är nästan 6 000 barn och ungdomar under 18 år registrerade där för skulder. Det totala skuldbeloppet har ökat med 15 % mellan åren 2002 och 2003 och uppgår nu till 38 miljoner kronor. Detta är en skrämmande och oroande utveckling. I sin förlängning kan det innebära att barnen i vuxenlivet inte får en likvärdig möjlighet att ta lån, skaffa bil eller bostad. I en skrivelse till regeringen konstaterar Riksskatteverket att 4 167 barn födda mellan 1988 och 2002 är registrerade för innehav av 4 918 fordon. Samtidigt är 898 barn restförda enbart för obetalda fordonskatter och felparkeringsavgifter, till ett belopp av totalt 5 091 686 kronor. Ett förslag har tagits fram, vilket går ut på att registrering av fordon på minderårigt barn inte ska kunna ske i vägtrafikregistret.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att undanröja möjligheten för föräldrar att skriva över sina skulder på sina egna barn?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:178 besvarad av Thomas Bodström

den 12 november

Svar på fråga 2003/04:178 om barns skulder hos kronofogdemyndigheten

Justitieminister Thomas Bodström

Margareta Israelsson har frågat statsrådet Ulrica Messing vilka åtgärder hon tänker vidta för att undanröja möjligheten för föräldrar att skriva över sina skulder på sina egna barn. Frågan har överlämnats till mig.

Frågan är föranledd bland annat av att det förekommer att föräldrar på ett illojalt sätt skuldsätter sina barn genom att låta registrera sina bilar i barnens namn och därefter låta bli att betala de skatter och avgifter som brukandet av bilen ger upphov till. När sådan betalning uteblir är det barnet som restförs hos kronofogdemyndigheten. Enligt nuvarande ordning är det nämligen den registrerade ägaren som är ansvarig för betalningen av till exempel fordonsskatt och felparkeringsavgifter, oavsett om det skulle vara någon annan som i civilrättslig mening äger bilen.

Vad Margareta Israelssons fråga därmed gäller är närmast vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra att barn kan komma att bli betalningsansvariga för skulder som i själva verket borde ha varit föräldrarnas egna.

Under våren har jag i svar på en interpellation och ett par frågor haft anledning att beröra denna fråga. Jag har då redogjort för vissa möjligheter att redan med nuvarande regler ingripa mot en förmyndare som på detta sätt uppträder illojalt mot barnet. Med utgångspunkt i den del av lagstiftningen som jag ansvarar för har jag därutöver skisserat vissa ytterligare åtgärder som kunde övervägas för att komma till rätta med problemet. En sådan åtgärd var att införa en skyldighet för kronofogdemyndigheten att underrätta överförmyndaren närhelst myndigheten registrerar en skuld på en underårig.

Vi överväger olika alternativa åtgärder inom Regeringskansliet. Som jag tidigare har angett är detta något som berör också Näringsdepartementet, eftersom man där ansvarar för den lagstiftning som reglerar frågor om registrering av fordon.

Avslutningsvis kan jag nämna att frågan har uppmärksammats också i andra sammanhang. Jag vet att man i Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare har funderat närmare på problemet. Som Margareta Israelsson själv är inne på har dessutom Vägverket och Riksskatteverket tillsatt en gemensam arbetsgrupp för att se närmare på frågorna. Några framställningar eller förslag från dessa håll har ännu inte kommit in, men när de kommer blir de självfallet mycket värdefulla bidrag till de överväganden som alltså redan pågår parallellt i Regeringskansliet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.