Barns rätt till säkerställda skyddade boenden

Skriftlig fråga 2020/21:3535 av Marléne Lund Kopparklint (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

Skyddade personuppgifter får man om det finns risk för att man ska utsättas för hot eller våld. Det finns cirka 4 800 barn och ungdomar, upp till 19 år, med skyddade personuppgifter. Många unga med skyddade personuppgifter har bevittnat våld i sina familjer och själva varit utsatta för våld. Att bevittna våld mot en närstående kan leda till att den unga berövas sin grundläggande trygghet i livet. Unga med sådana erfarenheter kan känna skuld och skam över att inte ha kunnat skydda sin förälder och kan vara oroliga för vad som kan hända medan de är i förskolan eller i skolan. Barn har rätt till en trygg uppväxt, fri från alla former av våld. Trots detta vistas varje år flera tusen barn i skyddat boende för att de ska komma bort från våldsamheter. Många av dessa barn får flytta runt till olika skyddade boenden, som drivs av olika aktörer, för att skyddas från våldsutövaren.

Ett barns rättigheter ska gälla oavsett om man bor i skyddat boende eller inte. En vårdnadshavare som bor i skyddat boende ska inte behöva försaka barnets skolgång av säkerhetsskäl. Skolgång ska inte innebära att skyddet undanröjs för att båda vårdnadshavarna måste godkänna beslut gällande barnens skolgång.

Att bo på skyddat boende är en extraordinär situation för ett barn, och en sådan situation borde rimligtvis innebära undantag såsom att enbart en vårdnadshavare har rätt att godkänna skolgång. Riskfaktorer måste undanröjas, och skyddsfaktorer behöver stärkas.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:

Hur säkerställer ministern att våldsutsatta barns skyddade identitet bevaras när de skrivs in i olika skolor, i synnerhet om förövaren är den andre vårdnadshavaren och denne har rätt till uppgifter om barnets skolgång?