barns psykiska hälsa
Skriftlig fråga 1997/98:748 av Rizell, Fanny (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-05-14
- Anmäld
- 1998-05-18
- Besvarad
- 1998-05-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Enligt folkhälsorapporten 1997 har folkhälsan för flertalet svenskar förbättrats. Barn och ungdomar i Sverige har en mycket god fysisk hälsa. Det finns dock orosmoln vad beträffar den psykiska hälsan. Andelen ungdomar som prövat narkotika, dricker mycket alkohol eller har olika psykiska besvär har ökat under 1990 talet.
Samtidigt får vi rapporter om att den genomsnittliga tid som barn och ungdomar har tillsammans med vuxna, och då främst föräldrarna, sjunker. Det finns helt enkelt inte tid med barnen. Dessa signaler borde föranleda åtgärder för våra barns skull.
Med anledning av ovanstående vill jag rikta följande fråga till socialministern:
Avser regeringen vidta särskilda åtgärder för att våra barn skall må psykiskt bra i framtiden?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:748 besvarad av , ()
- Socialminister Margot Wallström
Fanny Rizell har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser vidta för att våra barn skall må psykiskt bra i framtiden.
Svenska barn är bland de friskaste i världen. De mått som brukar användas för att mäta barns hälsa är statistik om spädbarnsdödlighet och olycksfall. De senaste uppgifterna om spädbarnsdödligheten i Sverige visar att den är lägst i världen; 3,8 per 1 000 levande födda år 1996.
Men bilden av svenska barns hälsa förmörkas av ett antal oroande utvecklingstendenser. Av Socialstyrelsens Folkhälsorappport 1997 framgår att psykiska och psykosomatiska problem hos barn och ungdomar har ökat under senare år och att könsskillnaden är påtaglig. Flickor uppvisar problem i större omfattning än pojkar.
Under våren har jag mottagit två betänkanden som berör barn och ungdomars psykiska hälsa.
Barnpsykiatrikommittén överlämnade sitt slutbetänkande i början av året. Kommittén har haft till uppgift att bl.a. redogöra för problemens omfattning samt att föreslå åtgärder till förebyggande insatser och förbättrat samarbete mellan olika samhällsinstanser.
Kommittén pekar på att alltfler barn och ungdomar söker barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Det anges inte någon enskild förklaring till detta i betänkandet men man lämnar en rad förslag om hur vård och stöd till barn och ungdomar med psykiska problem kan förbättras. Barnspykiatrikommitténs betänkande remissbehandlas för närvarande och regeringen avser att underställa riksdagen en proposition under vintern/våren år 1999.
I mars avrapporterade vidare Nationella folkhälsokommittén (S 199S:14) sitt första delbetänkande. Rapporten innehåller ett antal prioriterade områden där kommittén särskilt kommer att fördjupa sitt fortsatta arbete. Ett av dessa områden är psykisk ohälsa.
Även Folkhälsoinstitutet har alltmer lyft fram barns och ungdomarnas levnadsvanor. Folkhälsoinstitutet arbetar inom ramen för sitt främjandeprojekt med att rikta särskild uppmärksamhet på barns och ungdomars situation, bl.a. när det gäller användningen av alkohol och droger.
Sammanfattningsvis vill jag framhålla att regeringen på ett flertal områden arbetar för att våra barn skall må bra, både psykiskt och fysiskt, och att barnens behov skall komma i främsta rummet. Regeringen avser därför att återkomma med konkreta åtgärdsförslag framöver.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.