Barns hunger under skollov och samhällets ansvar
Skriftlig fråga 2025/26:368 av Anna Wallentheim (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-12-30
- Överlämnad
- 2026-01-05
- Anmäld
- 2026-01-13
- Svarsdatum
- 2026-01-19
- Besvarad
- 2026-01-19
- Sista svarsdatum
- 2026-01-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Under jullovet försvinner för många barn den trygghet och den regelbundna tillgång till mat som skolan erbjuder. Enligt ett inslag i Sveriges Radio larmar Uppsala ungdomsjour om att de möter barn som snattar mat – inte av kriminalitet, utan av hunger. Det handlar om barn som tar exempelvis bröd eller falukorv för att de inte får maten att räcka hemma. Samtidigt understryker personalen vikten av att skilja dessa barn från barn som begår brott som ett led i kriminella sammanhang.
Situationen väcker allvarliga frågor om barns levnadsvillkor, ekonomisk utsatthet och samhällets ansvar för att säkerställa att inga barn i Sverige går hungriga, särskilt under skollov då skolmåltiderna uteblir.
Mot denna bakgrund vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att barn i ekonomiskt utsatta familjer har tillgång till tillräcklig mat även under skollov?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:368 besvarad av Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Svar på fråga 2025/26:368 Barns hunger under skollov och samhällets ansvar
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på fråga 2025/26:368 av Anna Wallentheim (S)
Barns hunger under skollov och samhällets ansvar
Anna Wallentheim har frågat finansministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att säkerställa att barn i ekonomiskt utsatta familjer har tillgång till tillräcklig mat även under skollov.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. I detta ingår, enligt FN:s konvention för barnets rättigheter (barnkonventionen), att varje barn har rätt till en skälig levnadsstandard, vilket inkluderar mat, kläder och bostad. Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Enligt barnkonventionen är staten ytterst ansvarig för att barnets rättigheter förverkligas och ska stötta familjer att ta hand om sina barn på bästa sätt. Om en vårdnadshavare inte kan ta ansvar för sina barn fullt ut behöver samhället stödja och skydda barn som annars riskerar en ogynnsam utveckling. En familj som har problem att försörja sig kan söka ekonomiskt bistånd från kommunen.
Ekonomiskt bistånd är det yttersta skyddsnätet inom det sociala trygghetssystemet och är avsett att vara ett tillfälligt stöd vid försörjningsproblem som inte kan tillgodoses på annat sätt. Regler om ekonomiskt bistånd finns i socialtjänstlagen (2025:400). Den nya socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli 2025. Regeringen bedömer att den nya socialtjänstlagen innebär en aktiv omställning av kommunerna till en mer förebyggande, lätt tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst.
I arbetet med ekonomiskt bistånd innebär det förebyggande arbetet till stor del att motverka att den enskildes problem förvärras eller utvidgas. Försörjningsproblem och behov av ekonomiskt bistånd kan indikera att en person eller familj även har andra sociala problem eller svårigheter och i arbetet med ekonomiskt bistånd är det därför viktigt att vara uppmärksam på eventuell bakomliggande problematik för att kunna erbjuda rätt stöd.
Det ekonomiska läget i Sverige är ansträngt och vi befinner oss i en lågkonjunktur. Även om inflationen nu har minskat har den tidigare höga inflationen påverkat hushållens ekonomi negativt genom bland annat höjda matpriser och stigande boendekostnader.
Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att stötta hushållen, och vi ser det som angeläget att fortsätta göra det. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) föreslås och aviseras en rad åtgärder för att sänka matpriserna och öka hushållens disponibla inkomster, bland annat sänkt matmoms, sänkt barnomsorgsavgift och höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer i bostadsbidraget. Det gynnar särskilt barnfamiljer med låga inkomster, vilket ofta handlar om ensamstående kvinnor med barn. Regeringens förslag och aviseringar under mandatperioden har sammantaget ökat den ekonomiska standarden procentuellt sett mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard, och allra minst i de två översta inkomstgrupperna.
För att på längre sikt hjälpa ekonomiskt utsatta hushåll och minska barnfattigdom är det viktigt att få fler i arbete. Regeringen genomför därför en rad olika åtgärder som gemensamt syftar till att stärka arbetslinjen och göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Att fler föräldrar går till jobbet innebär att barn får en mer stabil ekonomisk situation och en potentiellt högre ekonomisk standard, vilket är gynnsamt för barns utveckling och trygghet.
Stockholm den 19 januari 2026
Camilla Waltersson Grönvall
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.