Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

barnmisshandel

Skriftlig fråga 2004/05:672 av Sidén, Anita (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-12-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2005-01-07
Besvarad
2005-01-12
Svar anmält
2005-01-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 december

Fråga 2004/05:672

 av Anita Sidén (m) till statsrådet Morgan Johansson om barnmisshandel

Anmälda fall av barnmisshandel har ökat med över 90 % de senaste tio åren. Detta visar en kartläggning som TV 4:s Nyheter har gjort.

Delvis beror ökningen på att samhället blivit bättre på att anmäla barnmisshandel men forskare menar att den faktiska ökningen är minst 20 %.

Detta är djupt oroande.

Barnombudsmannen ser dessutom en ökad acceptans i vårt samhälle för barnmisshandel.

I en intervju säger folkhälsominister Morgan Johansson att det finns mycket kvar att göra för att minska barnmisshandeln. Det är hög tid att sätta i gång då alltför många barn får lida i onödan?

Vad avser folkhälsominister Morgan Johansson att göra för att motverka den ökande barnmisshandeln?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:672 besvarad av Morgan Johansson

den 12 januari

Svar på fråga 2004/05:672 om barnmisshandel

Statsrådet Morgan Johansson

Anita Sidén har frågat mig vad jag avser att göra för att motverka den ökande barnmisshandeln.

I Sverige har synen på våld och kränkningar mot barn sedan länge varit starkt fördömande. Sverige var 1979 först i världen med att införa förbudet mot aga. Toleransen för våld och kränkningar av barn har minskat, parallellt med att samhällets förmåga att upptäcka och lagföra för sådana brott förbättrats. Men det faktum att det finns ett allmänt avståndstagande i samhället gentemot våld och kränkningar av barn, bidrar till att denna brottslighet i huvudsak äger rum i det fördolda. Att denna brottslighet på detta sätt är dold innebär i sin tur att det inte finns någon säker grund för att uppskatta hur vanligt det är att barn direkt eller indirekt drabbas av brott i Sverige.

Antalet anmälda fall av misshandel av barn har ökat mycket kraftigt sedan början av 1990-talet, framför allt när det gäller brotten som drabbar åldersgruppen 7@14 år. Ökningen när det gäller de äldre barnen kan troligtvis till stor del förklaras av en ändrad syn på händelser i skolan, som i större utsträckning än tidigare anmäls som brott till polisen. Även när det gäller de yngre barnen finns det bedömningar som talar om att ökningen i huvudsak kan förklaras av en ökad anmälningsbenägenhet, bland annat utifrån det faktum att fallen med grov misshandel till och med har minskat (BRÅ-rapport 2000:15). Sett över en längre tid så har misshandel av barn minskat väsentligt. Under 1990-talet hade antalet barn som utsattes för kroppslig bestraffning sjunkit till en femtedel av det antal barn som utsattes för kroppslig bestraffning under 1960-talet.

Men oavsett hur statistiken ser ut, måste samhället fortsätta att agera med kraft mot våld och kränkningar mot barn. Justitiedepartementet skickade strax innan jul ut departementspromemorian Barnen i brottets skugga (Ds 2004:56) på remiss. Där presenteras en rad åtgärder för att öka skyddet för barn som på olika sätt drabbas av brott och för att förebygga att barn och ungdomar dras in i kriminalitet. Åtgärdspaketet innehåller bland annat förslag om att barn som bevittnar våld ska ha rätt till brottsskadeersättning från staten. Det föreslås också att socialtjänstens ansvar för dessa barn tydliggörs och att de betraktas som brottsoffer. För barn som drabbats av allvarliga brott som till exempel misshandel eller sexuella övergrepp ska så kallade barnahus inrättas.

För knappt två år sedan presenterade regeringen propositionen (2002/03:53) Stärkt skydd för barn i utsatta situationer. Förslagen innebar i huvudsak förtydliganden av redan befintlig lagstiftning i form av klargöranden av begrepp och förslag till tillägg i befintliga lagar. Ett antal uppdrag aviserades till olika myndigheter. Det handlade bland annat om uppdrag att utreda och analysera förutsättningarna för att införa ett system för dödsfallsutredningar när barn avlidit på grund av mord, dråp eller misshandel och om uppdrag till Socialstyrelsen att i samverkan med Rikspolisstyrelsen och Myndigheten för skolutveckling ta fram en strategi för samverkan. Ett flertal av dessa uppdrag har avrapporterats och bereds för närvarande i Socialdepartementet.

Regeringen har också tillsatt en parlamentarisk kommitté (S2003:06) med uppgift att genomföra en samlad analys av den sociala barn- och ungdomsvården och presentera förslag till en nationell handlingsplan. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 1 juli 2005.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.