barnmigrän och forskning
Skriftlig fråga 2001/02:1384 av Pethrus Engström, Désirée (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-26
- Besvarad
- 2002-07-04
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 juni
Fråga 2001/02:1384
av Désirée Pethrus Engström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om barnmigrän och forskningMigrän är en folksjukdom. Migrän och annan svår huvudvärk är ett dolt funktionshinder som är alltför okänt. Ca 1 miljon svenskar lider av migrän.
En bortglömd handikappgrupp är barn och ungdomar med den svårare formen av huvudvärk, migrän. Huvudvärk är, enligt forskare, ett av de vanligaste hälsoproblemen gällande barn och tonåringar i dag. Trots detta finns mycket ringa forskning på området. Uppsala universitet tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala är dock föregångare med några studier. De har visat att ca 5 % av barn i skolåldern lider av migrän. Det vore värdefullt om staten kunde öka forskningen på detta område då alltfler barn och ungdomar drabbas av huvudvärk. Barns migrän är annorlunda, jämfört med vuxnas, eftersom de tillfrisknar snabbare.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsministern:
Vad avser utbildningsministern att göra för att öka resurserna till forskning avseende barnmigrän?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1384 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2001/02:1384 om barnmigrän och forskning
Utbildningsminister Thomas Östros
Désirée Pethrus Engström har frågat mig vad jag avser att göra för att öka resurserna till forskning avseende barnmigrän.
Jag anser, liksom som Désirée Pethrus Engström, att forskning om barnmigrän är viktig, precis som all forskning om olika sjukdomar hos barn och vuxna, kvinnor som män.
Sverige satsar förhållandevis stora offentliga resurser på medicinsk forskning. Medicin är det vetenskapsområde som får mest offentliga resurser, och vetenskapsområdet förfogar över en fjärdedel av de svenska universiteten och högskolornas resurser.
Universitet och högskolor avgör till den allra största delen själva inom vilka områden de vill att undervisning, forskning och forskarutbildning ska bedrivas. Som ansvarig för forskningspolitiken blir jag uppmärksammad på många angelägna forskningsområden, inte minst inom det medicinska området. En av de grundläggande principerna i det svenska forskningssystemet är forskarnas möjlighet att fritt välja forskningsområde. Regeringen är restriktiv med att peka ut forskningsområden som ska finansieras.
Ansvarsfördelningen mellan regering, riksdag och myndigheter är sådan att regering och riksdag fattar de övergripande forskningspolitiska besluten, medan universitet, högskolor, forskningsråd och andra organisationer med sakkunskap beslutar om den närmare medelsfördelningen och verksamheten. För att forskningen ska utvecklas är det viktigt att resurserna fördelas till den kvalitativt bästa forskningen. Likaså är det angeläget att de som själva möter patienterna, den kliniskt verksamma personalen, väljer vilka frågor de vill studera.
Det är viktigt att det finns finansiella resurser som inte är uppbundna av politiska beslut utan kan utnyttjas när det dyker upp nya frågor och problem som forskarna vill studera. Här spelar Vetenskapsrådet, som fördelar medel i nationell konkurrens till forskarinitierade projekt inom alla vetenskapsområden, en viktig roll.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.