Barnkunskap hos offentliga biträden i asylärenden

Skriftlig fråga 2005/06:492 av Ekström, Anne-Marie (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-11-29
Inlämnad
2005-11-29
Besvarad
2005-12-07
Svar anmält
2005-12-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 november

Fråga 2005/06:492 av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Barbro Holmberg (s)

Barnkunskap hos offentliga biträden i asylärenden

Inför den nya instans- och processordningen som träder i kraft den 31 mars 2006 anpassar nu Migrationsverket sin organisation. Då överklagande i den nya ordningen kommer att ske till så kallade migrationsdomstolar kommer även Migrationsverkets prövning att ha karaktär av ett tvåpartsförfarande. Det offentliga biträdets roll kommer att förändras då det i huvudsak kommer att vara det offentliga biträdet som utreder den asylsökandes grund för asylansökan. Det offentliga biträdet och den asylsökande kommer sedan att lägga fram skälen för asylansökan för Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare.

I den nya utlänningslagen kommer barnperspektivet att förstärkas eftersom även barn kan ha egna asylskäl. I debatter och frågesvar har migrationsministern omtalat att det ska finnas handläggare med speciell kompetens att höra barn på Migrationsverkets alla enheter och det har tagits fram en särskild handledning för hörande av barn.

När det offentliga biträdet ska utreda skälen för de asylsökande måste i konsekvensens namn även barnen inkluderas vilket innebär att även de offentliga biträdena måste ha god kunskap om hur man ska höra barnen.

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att de offentliga biträden som biträder barnfamiljer också har god kompetens att höra barn?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:492 besvarad av Barbro Holmberg

den 6 december

Svar på fråga 2005/06:492 om barnkunskap hos offentliga biträden i asylärenden

Statsrådet Barbro Holmberg

Anne-Marie Ekström har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att de offentliga biträden som biträder barnfamiljer också har god kompetens att höra barn.

Anne-Marie Ekström hänvisar i sin fråga till den nya instans- och processordningen som träder i kraft den 31 mars 2006. Ett huvudsyfte med reformen är att öka öppenheten och muntligheten i asylprocessen. Den som söker asyl ska komma bättre till tals och vid ett överklagande kommer den sökande och Migrationsverket att mötas som två parter i en domstolsprocess. Offentligt biträde ska förordnas om det inte måste antas att behov av biträde saknas. Beslut om förordnande fattas av den domstol eller myndighet som handlägger målet eller ärendet. Vem som får förordnas till offentligt biträde regleras i lag. Till biträde får förordnas advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Det åligger den som vill förordnas till offentligt biträde att visa att han eller hon uppfyller lämplighetskraven. Har den sökande själv föreslagit någon som lämplig, ska denne förordnas om det inte medför avsevärt ökade kostnader eller det i övrigt finns särskilda skäl som talar mot det. Det ankommer på den myndighet eller domstol som förordnar biträdet att pröva biträdets kvalifikationer.

Anne-Marie Ekström framhåller i sin fråga att de offentliga biträdena måste ha god kunskap om hur man ska höra barnen. Att offentliga biträden ska besitta den kompetens som krävs för att på ett bra sätt kunna tillgodose sin klients intressen är något som gäller inom alla rättsområden och därmed även i asylärenden som rör barn. Det är viktigt att biträden i asylärenden som rör barn har kunskap om barns särskilda asylskäl. Jag vill i detta sammanhang framhålla att det primära utredningsansvaret i asylärenden ligger hos Migrationsverket och i relation till verket har regeringen också tydligt markerat vikten av att barns intressen tillvaratas.

Sveriges advokatsamfund anordnar regelbundet kurser för offentliga biträden, bland annat i asylrättsliga frågor. Olika typer av utbildning på asylområdet som såväl Migrationsverket som Utlänningsnämnden och företrädare för UD medverkar i har även anordnats genom frivilligorganisationers försorg.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.