barnkonventionen
Skriftlig fråga 1999/2000:133 av Lager, Per (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-10-29
- Anmäld
- 1999-11-02
- Besvarad
- 1999-11-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:133
av Per Lager (mp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om barnkonventionenHåller betydelsen av FN:s barnkonvention, som vi kämpar så för i internationella sammanhang, på att devalveras i vårt eget land?
Med anledning av den katastrofala humanitära situationen för de tio kurdiska barnen Demir i Ucklum, varav tre kollapsade under helgen och nu finns inlagda på psykiatrisk klinik, kan man ställa sig den frågan. Familjens förnyade ansökan om upphållstillstånd avslogs av Utlänningsnämnden, som inte fann några nya skäl. En avvisning till Tyskland innebär en fortsatt avvisning till Turkiet och en skrämmande framtid för familjen. Är det inte just i ett sådant här fall som barnkonventionen skall träda in för att värna de utsatta?
Barnkonventionen, som riksdagen ratificerade 1990, är beroende av obruten respekt, stöd och tillskyndare för att inte förlora i betydelse. Regeringen borde initiera en diskussion om vilken juridisk ställning internationella konventioner ska ha i det svenska rättssystemet och vilken/vilka konventioner vid konflikter som i så fall ska ha överordnad betydelse.
Vad avser ministern göra för att stärka barnkonventionens ställning, i förhållande till andra konventioner, hos svenska myndigheter och institutioner?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:133 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
Svar på fråga 1999/2000:133 om barnkonventionen
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Per Lager har frågat mig vad jag avser göra för att, hos svenska myndigheter och institutioner, stärka barnkonventionens ställning i förhållande till andra konventioner. Per Lager anser att regeringen borde initiera en diskussion om vilken juridisk ställning internationella konventioner ska ha och vilka konventioner som vid konflikt ska ha överordnad betydelse. Per Lager har ställt sin fråga med anledning av ett enskilt utlänningsärende där den s.k. Dublinkonventionen har tillämpats.
Låt mig inledningsvis slå fast att en konvention är ett folkrättsligt instrument som är juridiskt bindande för de stater som ratificerat den. Precis som när det gäller svenska lagars inbördes förhållanden kan man inte generellt säga att en konvention ska ha företräde framför en annan konvention. En sådan ordning kan förefalla tilltalande vid en första anblick, men skulle nog tämligen snart visa sig otillräcklig. Det måste alltid finnas utrymme, inom vissa givna ramar, att ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Det är också myndigheternas uppgift att göra dessa avvägningar.
I det här sammanhanget är det viktigt att hålla i minnet att konventioner inte är direkt gällande i Sverige; de måste införlivas genom inkorporering eller transformering. Inkorporering innebär att man i lag eller annan författning föreskriver att konventionens bestämmelser ska tillämpas direkt. Med transformering avses att konventionen omarbetas till svensk författningstext. Sverige har vidtagit vissa lagändringar med anledning av både barnkonventionen och Dublinkonventionen, bl.a. har ändringar gjorts i utlänningslagen. Det ska dock sägas att det kan förekomma fall där det blir aktuellt att direkt tolka konventionstexter.
När det gäller barnkonventionens status har den en stark ställning genom sin heltäckande karaktär och genom att den stadgar att hänsyn till barnets bästa ska tas vid alla åtgärder som rör barn. Det gäller givetvis även i förhållande till Dublinkonventionen. När det kan konstateras att en asylsökande före ankomsten till Sverige har uppehållit sig i ett annat EU-land och Dublinkonventionen alltså är tillämplig ska således barnkonventionen beaktas och hänsyn tas till vad som är barnets bästa i den enskilda situationen.
När barnkonventionen utarbetades framhölls att barnets bästa inte kan vara det enda övergripande målet och inte heller ensamt utslagsgivande i alla situationer. Man menade att artikel 3, som innehåller den generella formuleringen om barnets bästa, och som alltså gäller i alla situationer som rör barn i och med att den inte är begränsad till ett visst område, måste lämna utrymme för viss flexibilitet; slutsatsen blev alltså att det måste vara möjligt att i vissa situationer väga barnets intresse mot andra intressen.
Avslutningsvis vill jag framhålla att barnkonventionen alltid måste tas i beaktande. Även om andra intressen än barnets kan väga över i vissa fall är det viktigt att myndigheter och domstolar visar att barnets bästa har beaktats i beslutsfattandet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.