barnkonventionen och regeringens strategi
Skriftlig fråga 1999/2000:284 av Marcelind, Ragnwi (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-26
- Anmäld
- 1999-11-30
- Besvarad
- 1999-12-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:284
av Ragnwi Marcelind (kd) till justitieminister Laila Freivalds om barnkonventionen och regeringens strategiRegeringen har i propositionen 1997/98:182 föreslagit en strategi som ska användas för att genomföra FN:s barnkonvention. Här föreslås bl.a. att barnkonventionen ska vara ett aktivt instrument och genomsyra allt beslutsfattande som berör barn inom Regeringskansliet, att barnperspektivet i lämplig omfattning finns med i utredningsdirektiv och att barnkonsekvensanalyser ska göras vid statliga beslut som rör barn. Regeringen säger också att det är angeläget att barnstatistiken utvecklas.
Nu, snart ett och ett halvt år senare, vore det intressant att höra om intentionerna i propositionen har uppfyllts. Ett sätt för regeringen att ta sitt ansvar vad gäller att utveckla barnstatistiken vore att rätta till BRÅ:s missvisande statistik över sexualbrott mot barn (15@18 år).
Vilka åtgärder kommer justitieministern att vidta för att rätta till BRÅ:s missvisande statistik över sexualbrott mot barn (15@18 år) så att intentionerna i FN:s barnkonvention kan bli verklighet?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:284 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:284 om barnkonventionen och regeringens strategi
Justitieminister Laila Freivalds
Ragnwi Marcelind har frågat mig vilka åtgärder jag kommer vidta för att Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ska förändra statistiken över sexualbrott mot barn mellan 15 och 18 år.
Inledningsvis vill jag slå fast att det är BRÅ som ansvarar för den officiella kriminalstatistiken. BRÅ beslutar om hur kodningen av brott ska se ut, i samråd med de myndigheter som lämnar underlag för statistiken till BRÅ.
Bakgrunden till frågan är att det nuvarande systemet för kodning av brott inte gör det möjligt att särredovisa de sexualbrott som begåtts mot barn mellan 15 och 18 år. Dessa brott redovisas tillsammans med de brott som begåtts mot personer 18 år eller äldre. Sexualbrott som begåtts mot personer under 15 år kan däremot särskiljas liksom huruvida de begåtts av en person med en nära relation till barnet.
I proposition 1997/98:182 föreslog regeringen, som Ragnwi Marcelind nämnt, en strategi för att förverkliga FN:s barnkonvention. Regeringen föreslog bl.a. att barnstatistiken skulle utvecklas och gav i maj 1999 SCB i uppdrag att utarbeta årlig barnstatistik omfattande familjernas sammansättning, föräldrarnas sysselsättning, barntillsyn, föräldraledighet och familjeekonomi samt uppgifter om barnpopulationens storlek och årliga förändringar. Statistik över brott mot barn ska inte ingå i denna redovisning. Den första publikationen med anledning av uppdraget till SCB beräknas utkomma vid årsskiftet.
Det är inget självändamål att föra statistik. Statistiken ska fylla ett syfte, den ska ge ökad kunskap som underlag bl.a. för åtgärder. I vissa fall, t.ex. när det gäller sådana brott som sexuella övergrepp mot barn, är det väl känt att statistiken bara speglar en del av verkligheten då inte alla brott kommer till polisens kännedom. Den kan därför knappast användas t.ex. som indikator på utvecklingen vad gäller sexuella övergrepp mot barn. När det gäller denna typ av brott kan särskilda forskningsinsatser ge större kunskap. Sådana forskningsinsatser har genomförts av BRÅ.
Det nuvarande brottskodningssystemet har allvarliga begränsningar i flera avseenden. Det beror bl.a. på den inbyggda motsättningen att polismyndigheterna, som kodar brotten, har intresse av ett enkelt och lätthanterligt system medan bl.a. forskare har intresse av så mycket information som möjligt. Lösningen kan dock bara delvis stå att finna i införandet av nya brottskoder. I den tidigare nämnda propositionen konstaterar regeringen också att det är av stor vikt att den statistik som förs är av god kvalitet. I dag kodas anmälda brott med ca 300 olika brottskoder, varav 19 gäller sexualbrott. Andelen felkodningar är större för de brott där antalet olika brottskoder är stort. Många anser att nuvarande system i princip inte tillåter fler koder om man vill bibehålla nuvarande kvalitet på statistiken. BRÅ har därför varit mycket restriktiva att införa nya koder, trots att det finns ett stort behov för ett flertal brottstyper (bl.a. sexualbrott). Nyligen har ändå nya brottskoder som särskiljer olaga hot och ofredande som begåtts mot personer under 18 år införts.
För att på lite längre sikt införa ett stabilt brottskodningssystem med hög kvalitet, som innehåller möjligheten att särredovisa bl.a. samtliga brott mot barn, har BRÅ tillsammans med representanter för övriga myndigheter inom rättsväsendet tagit fram ett förslag till ett nytt brottskodningssystem. Arbetet drivs nu vidare inom rådet för rättsväsendets informationssystem, RIF-rådet, under BRÅ:s ansvar. Ett nytt system för kodning av brott kräver ett omfattande arbete på myndighetsnivå och stora förändringar av de system som hanterar informationen hos rättsväsendets myndigheter.
Det nya brottskodningssystemet kommer att innebära att barnkonventionens intentioner uppfylls vad gäller den officiella kriminalstatistiken med uppfyllande av kravet på hög kvalitet. Jag anser inte att det finns skäl att vidta ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.