barnkonventionen i svensk flyktingpolitik

Skriftlig fråga 2004/05:890 av Brodén, Anita (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-02-08
Inlämnad
2005-02-08
Besvarad
2005-02-16
Svar anmält
2005-02-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 februari

Fråga 2004/05:890

av Anita Brodén (fp) till statsrådet Barbro Holmberg om barnkonventionen i svensk flyktingpolitik

Riksrevisionen skriver i sin rapport att mycket arbete återstår för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. Regeringen har inte nått sitt mål att låta barnperspektivet genomsyra beslutsfattande, vilket i allra högsta grad gäller asylsökande barn.

En elvaårig flicka från Västsverige har bott i vårt land i snart sex år. Hon har tidigare kunnat gå i skola och där klarat undervisningen väl. Fadern i familjen har blivit torterad i Iran och flickans oro över vad som ska hända pappan vid utvisning har nu gjort henne så djupt deprimerad att skolgång inte längre är möjlig. Tidigare levde hon på hoppet att få ett positivt besked men nu har hon enligt läkare tappat tilltron till att någon ska kunna hjälpa familjen.

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att barnkonventionen ska genomsyra Sveriges flyktingpolitik?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:890 besvarad av Barbro Holmberg

den 16 februari

Svar på fråga 2004/05:890 om barnkonventionen i svensk flyktingpolitik

Statsrådet Barbro Holmberg

Anita Brodén har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra svensk flyktingpolitik.

Anita Brodén refererar till Riksrevisionens granskning om huruvida regeringen och myndigheterna har följt den strategi som riksdagen har antagit för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige @ Barnkonventionen i praktiken (RIR 2004:30). Även om rapporten inte berör just migrations- och flyktingpolitiken vill jag framhålla att Riksrevisionens granskning är av värde och pekar på områden som är viktiga att utveckla.

Arbetet med att förverkliga barnkonventionen är en pågående process. Även om mycket kan förbättras vill jag påstå att barnkonventionen redan i dag genomsyrar den svenska migrationspolitiken och att den således har inverkan på hela den svenska asylprocessen. FN:s barnkonvention och Utlänningslagens så kallade portalparagraf om barnets bästa ska beaktas i samtliga led av asylprocessen. Hänsyn ska tas till barnets hälsa och utveckling, samt barnets bästa i övrigt, såväl vid mottagande av barnen, vid handläggning av uppehållstillståndsärenden, vid beslutsfattande samt vid eventuell verkställighet av ett avvisningsbeslut.

En närmare beskrivning av regeringens arbete i fråga om barn och barns rättigheter inom migrations- och flyktingpolitiken finns i regeringens skrivelse 2004/05:47 Migration och asylpolitik. Jag har även berört det i mitt svar på Anita Brodéns riksdagsfråga 2003/04:1535. Jag vill emellertid även i detta sammanhang särskilt nämna det sätt på vilket regeringen har framhållit barnfrågor, barnperspektivet och FN:s barnkonvention i regleringsbreven för Migrationsverket och Utlänningsnämnden, dessa viktiga styrdokument på migrations- och flyktingpolitikens område. Migrationsverket åläggs bland annat att redovisa hur arbetet med att använda så kallade barnkonsekvensanalyser fortskrider, samt att redovisa vilka kompetenshöjande åtgärder som har vidtagits beträffande utredningar rörande barn. Utlänningsnämnden har i regleringsbrevet bland annat ålagts att redovisa hur integreringen av FN:s barnkonvention fortgår i nämndens arbete. Båda regleringsbreven innehåller vidare mål angående handläggningstider specifikt rörande ärenden om så kallade ensamkommande barn.

Anita Brodén kan vara försäkrad om att barns situation samt FN:s barnkonvention och dess tillämpning inom migrationspolitiken och asylprocessen också fortsättningsvis kommer att vara en prioriterad fråga för regeringen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.