Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

barngruppernas storlek

Skriftlig fråga 2003/04:241 av Davidson, Inger (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-11-11
Inlämnad
2003-11-11
Besvarad
2003-11-19
Svar anmält
2003-11-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 november

Fråga 2003/04:241

 av Inger Davidson (kd) till statsrådet Lena Hallengren om barngruppernas storlek

Trots vallöften från Socialdemokraterna om mindre barngrupper och ökad personaltäthet inom förskola och skolbarnomsorg tycks ingenting hända. I Skolverkets lägesbedömning för 2003 uttrycks en uppenbar oro över situationen inte minst på landets fritidshem. Dels en oro för stora skillnader mellan olika delar av landet dels för de på vissa håll extremt stora gruppstorlekarna. Skolverket bedömer läget som allvarligt. Antalet barn i en grupp varierar mellan tio och hundra. Utöver detta har personaltätheten halverats under den senaste tioårsperioden. Personaltätheten ligger i dag inom skolbarnomsorgen på 18,4 barn per årsarbetare. Vad det gäller förskolan har gruppstorlekarna enligt rapporten stabiliserats på en hög nivå. Skolverket hänvisar till att maxtaxan har drivit på utvecklingen mot större barngrupper.

Med Skolverkets rapport i handen anser Kristdemokraterna att det är bråttom för regeringen att handla och infria sina vallöften. En ansvarsfull regering med barnens intressen i centrum kan inte sitta och titta på utan måste våga agera.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga biträdande utbildningsminister Lena Hallengren:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att snabbt få ner gruppstorlekarna och öka personaltätheten inom förskola och skolbarnomsorg?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:241 besvarad av Lena Hallengren

den 19 november

Svar på fråga 2003/04:241 om barngruppernas storlek

Statsrådet Lena Hallengren

Inger Davidson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att snabbt få ned gruppstorlekarna och öka personaltätheten inom förskola och skolbarnsomsorg.

Av Skolverkets lägesbedömning för 2003 framgår att gruppstorlekarna i förskolan, som ökade under större delen av 1990-talet, stabiliserats under senare år till i genomsnitt drygt 17 barn per grupp. Införandet av maxtaxan har inte inneburit någon förändring därvidlag, trots att antalet barn som fick del av förskolan ökade med drygt 18 000 barn. Den genomsnittliga gruppstorleken är oförändrad, liksom spridningen av gruppstorlekar mellan och inom kommunerna.

I fritidshemmen fortsätter dock ökningen av barngruppernas storlek. De särskilda medlen för personalförstärkning i skolan kan också användas för fritidshemmen. Hittills har dock kommunerna i hög utsträckning prioriterat skolan. En mycket liten andel av dessa medel har gått till fritidshemmens verksamhet.

År 2002 användes 85 % av det årliga statsbidraget på 500 miljoner för kvalitetssäkrande åtgärder i samband med maxtaxan, till personalförstärkningar och 15 % till kompetenshöjande åtgärder. Dessa medel har sannolikt bidragit till att maxtaxan inte lett till några kvalitetsförsämringar i förskolan, vilket också var avsikten.

För att ytterligare förstärka personalsituationen avser regeringen att införa det riktade statliga bidraget till kommunerna för att kunna anställa 6 000 nya förskollärare, barnskötare eller annan personal i förskolan, som tidigare aviserats. Då kan personaltätheten öka och barngrupperna bli mindre. I enlighet med årets regeringsförklaring ska satsningen inledas 2005. Satsningen ska ske successivt under mandatperioden och i den takt som ekonomin tillåter.

Resultat från en nationell utvärdering av förskolan som Skolverket gjort, vilken redovisas inom kort, visar att det främst är ekonomiska prioriteringar som avgör barngruppernas storlek. Faktorer som personalens kompetens, upptagningsområdets karaktär och pedagogiska mål och ambitioner uppges ha mindre betydelse.

Mot denna bakgrund är det särskilt angeläget att det ställs krav på att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen kvalitetsredovisas. Skolverket har fått regeringens uppdrag att utreda och utveckla systemet för kvalitetsredovisningar i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg och utveckla enhetliga resultatmått. Därmed kan jämförelser mellan verksamheter och kommuner göras och ett lokalt kvalitetsutvecklingsarbete stödjas.

Skolverket kommer dessutom inom kort att få ett uppdrag att utarbeta allmänna råd för förskolans kvalitet, som ett komplement till kvalitetsredovisningen. Dessa ska vara baserade på forskning och beprövad erfarenhet och vara utformade så att de kan utgöra stöd för beslutsfattare på lokal nivå.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.