Barnfattigdom

Skriftlig fråga 2022/23:515 av Mats Wiking (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-03-31
Överlämnad
2023-04-03
Anmäld
2023-04-11
Svarsdatum
2023-04-12
Sista svarsdatum
2023-04-12
Besvarad
2023-04-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

 

 

Många barn i Sverige växer i dag upp i fattigdom och lever i oro över hur familjen ska klara ekonomin och om familjen ska kunna ha råd att bo kvar i lägenheten.

Rädda Barnen skriver i en rapport att 200 000 barn lever i ekonomisk utsatthet där var femte barn har en ensamstående förälder och hälften är barn till utrikes födda föräldrar. Rädda Barnen menar att barn som lever i ekonomisk utsatthet är mindre delaktiga i samhället, tenderar att ha sämre betyg i skolan, oftare lever under osäkra boendeförhållanden och saknar en känsla av att kunna förverkliga sina drömmar.

Familjer blir i dagens Sverige vräkta, och 15 000 barn lever i hemlöshet. Vi ser att Majblomman fått en ökning med ansökningar på 65 procent. Det ansöks om vinterkläder och om busskort för att kunna ta sig till fritidsaktiviteter.

Civilsamhället gör en fantastisk samhällsinsats men menar också att de endast kan vara ett komplement och inte ska fylla samhällets ansvar.

I tider av lågkonjunktur, med höjda matpriser och kraftiga hyreshöjningar dras tumskruvarna åt ytterligare för de barn och familjer som redan har haft det tufft. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:

 

Vad gör regeringen åt barnfattigdomen?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:515 besvarad av Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

S2023/01269 Socialdepartementet Socialtjänstministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:515 av Mats Wiking (S)
Barnfattigdom

Mats Wiking har frågat mig vad regeringen gör åt barnfattigdomen.

Jag delar Mats Wikings bild av att situationen är tuff för många barnhushåll och att civilsamhället tar ett stort ansvar för att underlätta deras ekonomiska situation.

Sverige hade år 2022 den högsta barnfattigdomen i hela Norden, enligt FN. Alla barn har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Sverige ska i enlighet med nationella förhållanden och inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar att genomföra rättigheten och vid behov tillhandahålla materiellt bistånd. Vi vet att hushåll med barn generellt sett har en lägre ekonomisk standard än hushåll utan barn. Ensamstående föräldrar har det sämst ställt och därför riktar regeringen särskilda insatser just till dessa hushåll.

För att ge barnfamiljer med låga inkomster extra ekonomiskt stöd har det tillfälliga tilläggsbidraget som lämnas till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängts t.o.m. juni 2023. En promemoria med förslag att tilläggsbidraget ska förlängas t.o.m. den 31 december 2023 har nyligen remissbehandlats. I promemorian föreslås även att nivån på tillägget ska höjas från 25 procent till 40 procent fr.o.m. den 1 juli 2023. Det innebär en ökning av tilläggsbidragets maximala belopp till 2 100 kronor per månad jämfört med nuvarande 1 325 kronor. Åtgärden gynnar företrädesvis ensamstående kvinnor som utgör 62 procent av mottagarna bland barnhushållen.

Alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard och goda uppväxtvillkor. Att alla föräldrar har ett arbete att gå till med en lön som gör att man kan försörja sig själv och sin familj är det bästa sättet att motverka barnfattigdom. Sverige måste bedriva en konsekvent arbetslinje; En stor bidragsreform ska därför genomföras under mandatperioden som ska göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Det ska ske bl.a. genom lägre skatt på arbete för framför allt låg- och medelinkomsttagare under mandatperioden.

Regeringen har även fastställt riksnormen för försörjningsstödet på en nivå som ligger 8,6 procent högre än 2022 och bibehållit arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på den högre nivå som har gällt under pandemin. Sammantaget är detta verkningsfulla åtgärder för att hjälpa hushållen i en svår tid med ett särskilt fokus på de allra svagaste hushållen.

Stockholm den 12 april 2023

Camilla Waltersson Grönvall

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.