Barnfattigdom i Västmanland

Skriftlig fråga 2024/25:373 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-11-03
Överlämnad
2024-11-04
Anmäld
2024-11-05
Svarsdatum
2024-11-13
Besvarad
2024-11-13
Sista svarsdatum
2024-11-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

 

Under de senaste åren har en oroande trend framträtt i Västmanland och andra delar av Sverige: barnfattigdomen ökar. Enligt den senaste statistiken lever en växande andel barn i ekonomiskt utsatta familjer, vilket påverkar deras vardag, hälsa och framtidsutsikter. Den här situationen är särskilt påtaglig i socioekonomiskt utsatta områden, där det ekonomiska utrymmet för nödvändiga resurser som näringsrik mat, vinterkläder och fritidsaktiviteter är begränsat eller obefintligt. Den ökande barnfattigdomen har allvarliga konsekvenser, inte bara för barnen själva utan även för samhället i stort.

För Socialdemokraterna är det en självklar princip att varje barn i Sverige ska ha en rättvis och trygg uppväxt, oavsett vad deras familj har för ekonomisk situation. Att växa upp i fattigdom skapar stora utmaningar för de barn som drabbas. Studier visar att barn i ekonomiskt utsatta familjer löper högre risk att hamna efter i skolan, utveckla psykisk ohälsa och i längden få sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. När barnfattigdomen ökar riskerar vi att bygga ett samhälle där barns möjligheter formas av deras föräldrars ekonomiska situation snarare än deras egen potential. Detta strider mot de socialdemokratiska värderingar som byggt vårt samhälle och hotar Sveriges sammanhållning och framtida konkurrenskraft.

Barnfattigdom påverkar barns liv och deras utveckling på flera sätt. Föräldrar med begränsade ekonomiska resurser kan ha svårt att ge sina barn en trygg uppväxtmiljö, särskilt när varje kostnad behöver vägas noga. Många barn tvingas avstå från fritidsaktiviteter, något som annars skulle kunna stärka deras sociala nätverk och fysiska hälsa. Att kunna delta i idrott och andra aktiviteter ger inte bara gemenskap utan är också en viktig faktor för barns självkänsla och psykiska välbefinnande. När barn inte har samma tillgång till dessa möjligheter som sina jämnåriga skapas en känsla av utanförskap och en upplevelse av att inte passa in i samhället, något som riskerar att leda till ännu större utanförskap i vuxen ålder.

Fattigdom påverkar också barns hälsa, både fysiskt och psykiskt. Barn som växer upp i fattigdom har i genomsnitt sämre hälsa och fler psykosociala problem. Den ekonomiska stressen som deras familjer lever under kan leda till att grundläggande behov som näringsrik mat och varma kläder inte alltid kan tillgodoses, vilket riskerar att påverka barnens fysiska hälsa och deras förmåga att koncentrera sig i skolan. För dessa barn innebär varje dag en kamp, där de tvingas växa upp snabbare och bära på en oro som inget barn borde behöva uppleva. Att se sina föräldrar kämpa för att få ekonomin att gå ihop och känna sig exkluderad från det som är självklart för andra skapar en otrygghet som präglar hela deras uppväxt.

Förutom att barnfattigdomen är djupt orättvis medför den en stor samhällskostnad. När vi inte tar tag i detta problem i tid får vi i längden fler människor som står utanför arbetsmarknaden och som mår psykiskt dåligt. Det är tydligt att barnfattigdomen är en utmaning som behöver mötas med samordnade insatser och ett tydligt nationellt ansvar. Frågan kan inte skjutas över på enskilda kommuner att lösa, särskilt när vi vet att skillnaderna i ekonomiska resurser varierar stort mellan olika delar av Sverige.

Regeringens nuvarande politik med skattesänkningar och nedskärningar inom välfärden riskerar att förvärra situationen. I stället för att stärka de skyddsnät som behövs för att lyfta familjer ur ekonomisk utsatthet ser vi en politisk inriktning som prioriterar andra grupper i samhället. Socialdemokraterna menar att vi måste ha en nationell strategi för att minska barnfattigdomen och att detta arbete bör ske i samverkan med kommunerna, som ser problemet på nära håll men ofta saknar de resurser som krävs för att göra en varaktig skillnad.

Vi kan inte stå och se på när ett ökande antal barn i Sverige växer upp i fattigdom. Barnfattigdom handlar om mer än ekonomiska resurser – det är en fråga om social rättvisa och om vilka värderingar vi vill att Sverige ska vila på. En trygg och rättvis barndom är en investering i hela samhället, och varje barn som räddas från fattigdom innebär en vinst för framtiden. Regeringen måste ta detta ansvar och säkerställa att vi ger våra barn en chans till ett gott liv och tillgång till de möjligheter de förtjänar.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed följande:

 

Hur avser ministern att, inom ramen för sitt tjänsteutövande, agera för att motverka den ökande barnfattigdomen i Västmanland och säkerställa att alla barn får samma chans till en trygg och rättvis uppväxt, oavsett vad deras familjer har för ekonomisk situation?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:373 besvarad av Statsrådet Anna Tenje (M)

Svar på fråga 2024/25:373 Barnfattigdom i Västmanland

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

 

Svar på fråga 2024/25:373 av Olle Thorell (S)
Barnfattigdom i Västmanland

Olle Thorell har frågat socialministern hur han avser att agera för att motverka den ökande barnfattigdomen i Västmanland och säkerställa att alla barn får samma chans till en trygg och rättvis uppväxt, oavsett vad deras familjer har för ekonomisk situation.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Den höga inflationen har påverkat svenska hushåll hårt, inte minst barnhushåll. Regeringen har agerat för att stötta hushållen i allmänhet och de svagaste hushållen i synnerhet. Tittar man på effekterna på hushållens ekonomiska standard till följd av regeringens förslag och aviseringar under mandatperioden så är det väldigt tydligt att den ekonomiska standarden ökar procentuellt sett mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard, och allra minst i de båda översta inkomstgrupperna.

Det tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget har varit en viktig åtgärd för att stödja hushållen i en tid av ökade levnadsomkostnader.  För att stärka den ekonomiska situationen för dem som har haft det allra svårast har regeringen vid fyra tillfällen förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Vi har dessutom höjt tilläggsbidraget när behoven bedömts som störst. När det svåra ekonomiska läget nu har mildrats och framtidsutsikterna för hushållen ser ljusare ut föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2025 att tilläggsbidraget förlängs och trappas ned från 40 till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget. Detta är en väl avvägd åtgärd för att fortsätta stödja ekonomiskt utsatta hushåll.

Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Välfärdsstaten är viktig för familjer som har det svårt, men det bästa verktyget för att bryta ekonomisk utsatthet och motverka låg ekonomisk standard är egen inkomst av arbete. Därför arbetar regeringen aktivt för att fler ska komma i arbete. Det tidigare nämnda bostadsbidraget är en förmån som är inkomstprövad och har därmed marginaleffekter. För grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden kan inkomstprövade bidrag i ett längre perspektiv minska drivkrafterna till egen försörjning varför justeringar av bidraget alltid behöver göras med detta i beaktande. Regeringen har vidtagit flertalet åtgärder för att lösa utmaningarna med arbetslöshet och ekonomisk utsatthet. Regeringen arbetar för att öka både incitamenten och drivkrafterna för att gå från bidrag till arbete. Bland annat genom förstärkt jobbskatteavdrag som främst riktas till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster och gör det mer lönsamt att arbeta. Samt ett helt batteri av åtgärder för att främja återgång i arbete. För att bekämpa arbetslösheten föreslår regeringen även satsningar såsom förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och att medel avsätts för Jobbsprångets arbete för att erbjuda individuellt anpassad praktik.

En av de viktigaste insatserna för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2025 ett tillskott på 900 miljoner kronor, inklusive studiemedel, för cirka 11 000 utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux. Dessutom dubbleras bidraget till handledare i lärlingsvux.   

För att stävja låg ekonomisk standard hos barnfamiljer är det avgörande att fler föräldrar kommer i arbete och klarar sin försörjning genom eget arbete. Fler barn måste få se sina föräldrar gå till jobbet, det är det bästa sättet att skydda dem från låg ekonomisk standard.

Stockholm den 13 november 2024

 

 

 

Anna Tenje

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.