Barnfattigdom bland ensamstående föräldrar
Skriftlig fråga 2020/21:619 av Linda Lindberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-20
- Överlämnad
- 2020-11-20
- Anmäld
- 2020-11-24
- Svarsdatum
- 2020-12-02
- Besvarad
- 2020-12-02
- Sista svarsdatum
- 2020-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Studien Millenniebarnen är en studie om ekonomisk utsatthet bland barn födda 2000. I studien har man genom att under 17 år följa barnfamiljer fångat den dynamik som behövs för att teckna en komplex bild av ekonomisk utsatthet. Den valda årskullen är millenniebarnen, totalt 113 432 barn, som följts mellan 2000 och 2017.
I studien går det att läsa att barn till ensamstående föräldrar har en avsevärt högre fattigdomsrisk jämfört med barn som levt med båda sina föräldrar under barndomen. Ett barn som bott med sammanboende föräldrar under hela sin uppväxt har en fattigdomsrisk på 19 procent, jämfört med 87 procent för barn som levt med en ensamstående förälder.
I Riksrevisionens rapport om flerbarnstillägget konstaterar man också att barnfamiljer i Sverige har i genomsnitt fått en allt starkare ekonomisk situation under 2000-talet. Samtidigt har inkomstskillnaderna mellan barnfamiljer ökat.
Andelen barnhushåll som lever i ekonomisk utsatthet är genomgående högre för ensamstående föräldrar, både i absoluta och relativa termer.
Sedan 1991 har andelen med låg relativ ekonomisk standard ökat för både sammanboende och ensamstående, men ökningen har varit betydligt större för ensamstående barnhushåll.
År 2017 var andelen ensamstående kvinnor och män med låg inkomststandard 21 respektive 11 procent, vilket kan jämföras med 7 procent för sammanboende barnhushåll.
Det är viktigt att den ekonomiska familjepolitiken möter upp de olika familjekonstellationer som finns och att träffsäkerheten ökar. Vi har föreslagit ett tillägg som riktar sig till ensamstående föräldrar med svag ekonomi i syfte att stärka dem och i förlängningen minska barnfattigdomen. Flera rapporter visar nu på ett starkt behov av riktade tillägg för ensamstående barnhushåll.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Avser statsrådet och regeringen att återkomma till riksdagen med ett lagförslag om bidrag till ensamstående föräldrar med låg ekonomisk standard?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:619 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2020/21:619 av Linda Lindberg (SD)
Barnfattigdom bland ensamstående föräldrar
Linda Lindberg har frågat mig om jag och regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett lagförslag om bidrag till ensamstående föräldrar med låg ekonomisk standard.
Den ekonomiska familjepolitiken bidrar till en god ekonomisk levnadsstandard för barnfamiljerna. Skillnader i ekonomisk levnadsstandard består dock mellan ensamståendehushåll och sammanboende med barn liksom mellan ensamstående män och kvinnor med barn. För ensamståendehushållen påverkas den ekonomiska situationen även av om barnet eller barnen bor heltid hos föräldern, om föräldern har ett barn som bor växelvis eller på deltid.
Vissa barnhushåll har en låg ekonomisk standard flera år i rad, vilket har en negativ inverkan på berörda barns uppväxtvillkor. Att förbättra situationen för familjer med låg ekonomisk standard är därför en för regeringen prioriterad uppgift. Insatser och långsiktiga strategier finns såväl inom den ekonomiska familjepolitiken som inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Mer än hälften av de behovsprövade bidragen som underhållsstöd och bostadsbidrag går till den femtedel som har det sämst ställt bland barnhushållen, däribland många ensamståendehushåll med barn. Bostadsbidragets inkomstgränser har höjts i flera steg de senaste åren. Även underhållsstödets nivåer har höjts.
I budgetpropositionen för 2021 lämnar regeringen ett förslag som träffar ensamstående föräldrar, däribland många med låg ekonomisk standard. Regeringen föreslår att underhållsstödets nivåer höjs fr.o.m. juni 2021, med 150 kronor per månad för barn som är 15 år eller äldre och med 100 kronor per månad för barn som är yngre än 15 år. Då många barn med låg ekonomisk standard lever i hushåll som är mottagare av underhållsstöd är det fördelningspolitiskt träffsäkert att höja underhållsstödet.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en översyn av regelverket för underhållstöd och bostadsbidrag så att dessa moderniseras och får en förbättrad fördelningsmässig träffsäkerhet (dir. 2018:97). Regelverket behöver även bli mer neutralt i förhållande till olika typer av boenden och minska risken för skuldsättning.
Stockholm den 2 december 2020
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.