barnens ställning
Skriftlig fråga 2002/03:80 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-11-05
- Anmäld
- 2002-11-06
- Besvarad
- 2002-11-13
- Svar anmält
- 2002-11-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:80
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om barnens ställning55 000 barn i Sverige får varje år uppleva den mer eller mindre smärtsamma processen att deras föräldrar väljer att leva isär. Ytterst få av föräldrarna har någon avsikt att barnen ska bli lidande av separationen. Olika förändringar av reglerna för vårdnad i föräldrabalken har haft till avsikt att motverka uppslitande tvister. Gemensam vårdnad är i regel det bästa för barnet vid en separation, men det är inte alltid möjligt. Den nuvarande lagstiftningen har uppenbara svagheter då den är utformad ur ett vuxenperspektiv. Till och med myndigheter som Barnombudsmannen har pekat på att lagen mer tar hänsyn till föräldrarnas intressen än till barnens. I praktiken innebär detta alltför ofta att föräldrarna använder barnen som slagträ mot varandra i en infekterad domstolsprocess vilket inte stämmer överens med intentionerna i FN:s konvention om barnets rättigheter.
Förslag har förts fram om att transformera dagens föräldrarbalk till något mer likt en barnbalk.
Avser statsrådet att vidta några åtgärder i denna riktning för att stärka barnens ställning vid separationer mellan föräldrarna?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:80 besvarad av Thomas Bodström
den 13 november
Svar på fråga 2002/03:80 om barnens ställning
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att stärka barnens ställning vid separationer mellan föräldrarna.
Som Johan Pehrson själv konstaterar har det under senare år genomförts flera lagändringar med det uttalade syftet att underlätta för föräldrar att i så stor utsträckning som möjligt nå samförståndslösningar i frågor om barns vårdnad, boende och umgänge. Det har även gjorts lagändringar som syftar till att bana väg för ökad användning av gemensam vårdnad. All denna lagstiftning har varit klart och tydligt villkorad av att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet när olika lösningar övervägs och beslut fattas. Jag kan därför inte dela Johan Pehrsons uppfattning att lagen i detta avseende skulle präglas av ett vuxenperspektiv. Inte heller kan jag se att det skulle vara något annat än en tom gest att @ som nyligen föreslagits i debatten @ döpa om föräldrabalken till barnbalken. Tvärtom menar jag att balkens nuvarande benämning går utmärkt att förena med det barnperspektiv som redan i dag präglar den.
En parlamentarisk kommitté har för närvarande i uppdrag att utvärdera 1998 års vårdnadsreform och ska även utreda vad som kan göras för att ytterligare undvika tvister mellan föräldrarna (dir. 2002:89). Kommittén ska redovisa sitt uppdrag den 1 november 2004.
Jag inser förstås att ansträngningarna att i största möjliga utsträckning främja samförståndslösningar inte kommer att leda till att man helt kan undvika infekterade tvister. För dessa fall måste domstolsprövning stå till buds. Som ett led i strävandena att ytterligare stärka och förbättra barnets ställning i sådana processer har det i en departementspromemoria (Ds 2002:13) nyligen föreslagits att det i vissa fall ska vara möjligt för domstolen att förordna ett särskilt biträde för barnet. Ett sådant biträde skulle bland annat ha som uppgift att ta till vara barnets intressen i målet eller ärendet samt lämna stöd och hjälp till barnet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.