barnens rätt att höras

Skriftlig fråga 2000/01:1449 av Ayoub, Magda (kd)

den 20 juni

Fråga 2000/01:1449

av Magda Ayoub (kd) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om barnens rätt att höras

Under senare tid har flera familjer, vars barn inte hörts av Migrationsverket, avvisats från Sverige. Utlänningslagens 11 kap. 1 § angående "Utredning om barn m.m." lyder: "Vid bedömningen av frågor om tillstånd enligt denna lag skall det, om det inte är olämpligt, klarläggas vad barn som berörs av ett beslut i ärendet har att anföra och det skall tas den hänsyn till det anförda som barnets ålder och mognad motiverar." Lagtexten är tvingande i den meningen att den anger ordet "skall". Det är därför anmärkningsvärt när Migrationsverket ändå inte hör barn som uttryckligen framfört önskemål om detsamma. Enligt FN:s barnkonvention ska konventionsstaterna "tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras".

Enligt Utlänningsnämnden är det utlänningslagen och dess förarbeten (prop. 1996/97:25) som är vägledande i deras bedömning. Utifrån detta drar nämnden en annan slutsats än den att det är barnens absoluta rätt att uttrycka sin åsikt och bli hörd.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att komma till rätta med den diskrepans som uppstått mellan intentionen bakom utlänningslagen och dess tillämpning?