Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

barnårsrätt

Skriftlig fråga 1999/2000:265 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-11-24
Anmäld
1999-11-30
Besvarad
1999-12-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 november

Fråga 1999/2000:265

 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Ingela Thalén om barnårsrätt

Om inte kyrkoarkiven brunnit upp eller på annat sätt förstörts har svenskarna folkbokförts via kyrkan sedan 1500-talet. Trots detta hävdar genomförandegruppen att det är omöjligt att få fram folkbokföringsadresser för tid före den 1 juli 1991. Förslaget om barnårsrätt avsåg att kompensera kvinnor för den tid de vårdat barn och är ett av de få fördelningspolitiska inslagen i det nya pensionssystemet. Genomförandegruppens förslag för pensionsrätt för barnår för tiden före 1999 kräver både vårdnad om och bosättning tillsammans med barnet. För att barnårsrätt ska utgå för tiden mellan 1960 till 1998 krävs endast att föräldern varit vårdnadshavare under minst sex månader. Om båda föräldrarna uppfyller detta kriterium, går barnårsrätten till den förälder som haft lägst inkomst. Detta innebär att ensamstående mödrar, där fadern inte ens bott på samma adress, men haft några kronors lägre inkomst, förlorar pensionsrätten för barnet. Visserligen skall försäkringskassan utreda frågan om det visar sig att detta inte stämmer. Med genomförandegruppens förslag spelar det dock ingen roll om fadern bott tillsammans med barnet, utan endast vem som hade lägst inkomst. Syftet med barnårsrätten som en kompensation för kvinnan förfelar därmed helt sitt syfte.

Min fråga till statsrådet Thalén är därför:

Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att pensionsrätten för barnår för åren 1960@1998 ska fördelas så att den som haft den verkliga vårdnaden om barnet erhåller denna rätt?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:265 besvarad av statsrådet Ingela Thalén

den 1 december

Svar på fråga 1999/2000:265 om barnårsrätt

Statsrådet Ingela Thalén

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder som regeringen är beredd att vidta för att pensionsrätten för barnår för åren 1960@1998 ska fördelas så att den förälder som haft den verkliga vårdnaden om barnet erhåller denna rätt.

Syftet med ett system med pensionsgrundande belopp för barnår kan sägas vara att i viss mån utjämna den hittillsvarande strukturella skillnaden mellan mäns och kvinnors livsinkomster. En tanke med detta kan således sägas vara att kvinnor på så sätt skulle kompenseras för den extra arbetsinsats som åren med små barn kräver.

För att undvika att personer, främst kvinnor, som före ikraftträdandet av reformen har tagit hand om barn ska drabbas negativt i pensionshänseende, har det, bland de fem partierna som står bakom överenskommelsen om det reformerade pensionssystemet, ansetts viktigt att pensionsrätt för barnår, i likhet med vad som gäller i fråga om pensionsrätt på pensionsinkomster m.m., ska tillgodoräknas retroaktivt fr.o.m. år 1960.

Pensionsrätt för barnår från 1960@1998 tillfaller automatiskt modern.

Om fadern vill tillgodoräkna sig ett eller flera barnår från den tiden, måste han ansöka om det hos försäkringskassan. Tiden för en sådan ansökan gick ut den 31 augusti i år.

För att fadern ska kunna tillgodoräknas barnår krävs dessutom dels att han det aktuella året hade en lägre pensionsgrundande inkomst än modern, dels att han kan visa att han haft den rättsliga vårdnaden om barnet i minst sex månader.

För pensionsrätt för barnår krävs fr.o.m. år 1999 att föräldern både har vårdnad om och är bosatt med barnet. För tid dessförinnan finns det särskilda administrativa problem när det gäller dessa krav. Medan det på ett relativt okomplicerat sätt går att via ADB-baserade register få fram uppgifter om vilka som är föräldrar till ett barn, finns för tiden före 1980-talet över huvud taget inte något register över vem som i rättslig mening är vårdnadshavare för ett barn.

För tiden efter den 1 juli 1991 är det möjligt att via olika register få fram uppgift även om vårdnadshavare. Dock kan endast uppgift om den senaste vårdnadshavaren erhållas på detta sätt.

Hos folkbokföringen finns uppgift om vilka som i förfluten tid varit bosatta i Sverige. Däremot finns inte några uppgifter om deras folkbokföringsadresser @ varken för föräldrar eller barn @ för tid före den 1 juli 1991.

I avsaknad av relevanta register, skulle det därför ankomma på modern att bevisa att fadern faktiskt inte bott på samma adress som barnet de aktuella åren, något som kan vara svårt att styrka, särskilt i ärenden som gäller barnår långt tillbaka i tiden.

Det av Hoffmann föreslagna kravet på att föräldrar och barn ska ha varit bosatta tillsammans kan därför inte upprätthållas för förfluten tid eftersom detta i praktiken är omöjligt att utreda.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.