Barnäktenskap
Skriftlig fråga 2020/21:725 av Sara Gille (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-26
- Överlämnad
- 2020-11-27
- Anmäld
- 2020-12-01
- Svarsdatum
- 2020-12-09
- Besvarad
- 2020-12-09
- Sista svarsdatum
- 2020-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Allt fler unga känner oro för att tvingas giftas bort. Ungdomar har fått lära sig att ha en sked i fickan så att de fastnar i tullen vid ett eventuellt bortrövande. Detta är en fruktansvärt skrämmande utveckling. Barn ska inte behöva oroa sig för att giftas bort eller för att vara någons ägodel.
Måndagen den 23 november publicerade Sveriges Radio en artikel om två flickor i 15-årsåldern i Växjö kommun som av förvaltningsrätten i Växjö fått utreseförbud från Sverige. Under 2019 var en av flickorna nära att bli bortgift i Irak, men tillsammans med mamman lyckades flickorna fly tillbaka till Sverige. Nu har flickorna gått med på utreseförbudet då deras pappor fortfarande planerar att föra dem utomlands och gifta bort dem. När det gäller flickan som riskerade att giftas bort redan 2019 så borde myndigheterna och polisen haft lång tid på sig att ta bort detta hot så att flickan slipper tvångsåtgärder som kan inskränka hennes liv.
Barn- och tvångsäktenskap kränker individens mänskliga rättigheter, och brottet får inte rättfärdigas med kultur, tradition, sedvänja, religion eller så kallad heder.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Ämnar ministern och regeringen arbeta för att föräldrar som riskerar att utsätta sina döttrar för tvångsäktenskap döms och utvisas ur landet så att döttrarna kan leva fritt?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:725 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:725 av Sara Gille (SD) Barnäktenskap
Sara Gille har frågat mig om jag och regeringen ämnar arbeta för att föräldrar som riskerar att utsätta sina döttrar för tvångsäktenskap döms och utvisas ur landet så att döttrarna kan leva fritt.
Alla former av hedersrelaterat våld och förtryck, däribland barn- och tvångsäktenskap, är oacceptabla och hör inte hemma i det svenska samhället. Regeringen har därför vidtagit många åtgärder för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck.
Den 1 juli i år infördes ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, som innebär att det är straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Till skillnad från brottet äktenskapstvång krävs inte att gärningspersonen har använt något olaga tvång eller utnyttjat ett barns utsatta belägenhet. Det är i stället tillräckligt att gärningspersonen förmår ett barn att gifta sig, dvs. använder påtryckningar för att få barnet att göra det. Även den som tillåter ett barn att gifta sig kan dömas för barnäktenskapsbrott. En vårdnadshavare, t.ex. en förälder, som vet om äktenskapet men som inte gör något för att stoppa det kan alltså dömas. Straffet är fängelse i högst fyra år.
Det infördes också ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas. Utreseförbudet har redan tillämpats av socialnämnder vid flera tillfällen.
Polismyndigheten har inrättat ett nationellt kompetensnätverk mot hedersrelaterade brott och tagit fram ett uppdaterat metodstöd för polisens arbete mot detta. Polismyndigheten har vidare genomfört kompetenshöjande insatser för förundersökningsledare och andra beslutsfattare inom myndigheten. Även Åklagarmyndigheten har tagit fram ett nytt metodstöd samt en ny handbok för åklagare om hedersrelaterad brottslighet.
I regleringsbrevet för 2020 har regeringen gett Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten återrapporteringskrav gällande vilket utvecklingsarbete som bedrivs i myndigheterna för att öka förutsättningarna att klara upp brott med hedersmotiv, däribland äktenskapstvång, och höja kompetensen i organisationerna avseende dessa brott.
Slutligen tillsatte regeringen den 30 april 2020 en utredning som bland annat ska ta ställning till om det finns ett behov av att ytterligare skärpa utvisningsreglerna i fråga om hedersrelaterad brottslighet och lämna förslag på en reglering som innebär att frågan om utvisning alltid ska prövas vid hedersrelaterade brott. Utredningen ska också ta ställning till hur skyddet mot utvisning för den som drabbats av hedersrelaterad brottslighet kan förstärkas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021.
Att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck är och kommer fortsätta att vara en högt prioriterad fråga för regeringen.
Stockholm den 9 december 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.