barnäktenskap

Skriftlig fråga 1999/2000:765 av Persson, Bertil (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-29
Anmäld
2000-04-04
Besvarad
2000-04-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 mars

Fråga 1999/2000:765

av Bertil Persson (m) till justitieminister Laila Freivalds om barnäktenskap

Enligt äktenskapsbalken avdelning internationella rättsförhållanden § 7 ska äktenskap som ingåtts utom riket anses giltigt om det är giltigt i det land där det ingicks. I alltfler tidningsuppgifter framkommer det att betydligt äldre män, med hemvist i Sverige, utomlands ingått äktenskap med 12@14-åriga flickor efter påverkan från föräldrarna.

Om så faktiskt är fallet @ är justitieministern då beredd att föreslå lagändring?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:765 besvarad av justitieminister Laila Freivalds

den 6 april

Svar på fråga 1999/2000:765 om barnäktenskap

Justitieminister Laila Freivalds

Bertil Persson har frågat mig om jag är beredd att föreslå lagändring vad gäller barnäktenskap. Bakgrunden till frågan är att det i medierna har uppmärksammats att äldre män med hemvist i Sverige ingår äktenskap med 12@14-åriga flickor utomlands.

Inledningsvis vill jag understryka att reglerna om uppehållstillstånd ger ett visst skydd mot förekomsten av barnäktenskap i Sverige. Om ett äktenskap ingås utomlands mellan en person med hemvist i Sverige och en person som varken är medborgare eller har hemvist i Sverige, krävs i princip att båda parter har fyllt 18 år för att den utländska personen ska få uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Som regel är det alltså inte möjligt för paret att bosätta sig här i landet, och den situation som Bertil Persson synes ta sikte på bör inte kunna uppkomma enligt gällande regler.

De internationellt privaträttsliga reglerna om erkännande av äktenskap som ingåtts utomlands finns i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap. Ett äktenskap som ingåtts utomlands enligt utländsk lag erkänns i Sverige om det är giltigt i den stat där det ingicks eller i den eller de stater där mannen och kvinnan var medborgare vid tiden för vigseln. Motivet för denna princip är att det medför rättsliga och praktiska problem om den som är lagligen gift i ett land inte kan räkna med att betraktas som gift också i andra länder.

Principen om erkännande av utländska äktenskap är emellertid inte utan begränsningar. Ett beslut som har meddelats av en utländsk myndighet får inte tillämpas om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen. Att en av makarna är mycket ung kan därför medföra att äktenskapet anses ogiltigt i Sverige. Denna bedömning ska göras i varje särskilt fall, i första hand av de rättstillämpande myndigheterna.

I sammanhanget bör också nämnas vad som gäller när en utländsk medborgare vill gifta sig inför en svensk myndighet. För utländska medborgare gäller som huvudregel medborgarskapslandets lagar i fråga om rätten att ingå äktenskap, dvs. bland annat beträffande lägsta äktenskapsålder. Ingen som är under 15 år får dock ingå äktenskap i Sverige utan tillstånd av länsstyrelsen.

Jag håller med om att det finns situationer där det kan upplevas som stötande att äktenskap som ingåtts utomlands och där någon av parterna är mycket ung erkänns i Sverige. Men frågor om lägsta äktenskapsålder är svåra. När det gäller erkännande av äktenskap som ingåtts utomlands måste beaktas att reglerna får betydelse bl.a. för barn som föds efter ett ingånget äktenskap. Inom Justitiedepartementet görs nu en översyn av den internationella familjerättsliga lagstiftningen. Inom ramen för översynen kommer även bestämmelserna i 1904 års lag om lägsta äktenskapsålder att tas upp. Integrationsverket kommer under våren att presentera en rapport som bl.a. berör frågan om hur vanligt det är med barnäktenskap i Sverige. Rapporten får betydelse för departementets arbete i denna del.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.