Barnäktenskap i Irak

Skriftlig fråga 2024/25:590 av Malin Larsson (S)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Jag har en vän som kommer från Irak. Hon giftes i ung ålder bort till sin kusin, precis som alla andra döttrar i deras släkt. Familjen kom till Sverige 2015, och hon och barnen fick lyckligtvis uppehållstillstånd, annars hade döttrarna med största sannolikhet gått samma öde till mötes.

Nu är i stället familjens äldsta dotter den första flickan i pappans släkt som inte är bortgift som barn. Hon lever ett fritt liv i Sverige, där hon nu kan studera och utbilda sig till sitt drömyrke, planera sitt eget liv och göra sina egna val. Men tyvärr går nu hennes kusiner och medsystrar en mörkare framtid till mötes i Irak. Dottern har kommenterat detta i lokala medier hemma i Västernorrland och vädjat till oss beslutsfattare att protestera mot lagförslaget i Irak om att unga flickor gifts bort.

Mäktiga shiamuslimska krafter har flyttat fram sina positioner i Irak och är på väg att driva igenom en av de mest konservativa tolkningarna av islamisk familjerätt i regionen. Giftermål där brudar kan vara så pass unga som nio år ser nu ut att legaliseras i Irak. Om det införs kommer det att drabba irakiska flickor och kvinnor hårt och innebära ett avsteg från den jämställdhetsprincip som finns fastslagen i Iraks författning. Lagen skulle också utgöra brott mot internationella åtaganden som landet har ingått, som FN:s barn- och kvinnokonventioner (CRC och Cedaw).

Lagförslaget, där nioåriga flickor skulle kunna bli bortgifta, går emot de mänskliga rättigheterna och FN:s barnkonvention. Kvinnor skulle även förbjudas rätten till skilsmässa, vårdnad om barn och arv. Barnäktenskap är ett stort problem, och flickor som gifts bort som barn drabbas i större utsträckning av mödradödlighet, sexuellt överförbara sjukdomar och våld inom äktenskapet än de som gifter sig efter att de fyllt 18 år. Detta är en fruktansvärd utveckling.

Vi socialdemokrater har länge drivit en feministisk utrikespolitik som understryker vårt starka åtagande för jämställdhet och kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter. För oss är det självklart att arbeta för kvinnors och flickors lika deltagande och inflytande i beslutsprocesser på alla nivåer, inom alla områden. Liksom att minska diskriminering och våld mot kvinnor och flickor, barn- och tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning.

Att ge kvinnor och flickor makt över sina egna liv och främja deras medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är det bästa sättet att bekämpa fattigdom samt nå ekonomisk tillväxt och mänsklig utveckling. Jämställdhet är ett mål i sig men också en förutsättning för att nå fred, säkerhet och hållbar utveckling.

Den 11 oktober, på internationella flickdagen, släppte Rädda Barnen sin senaste Flickarapport. Rapporten visar på ett samband mellan barnäktenskap och ”sköra stater” eller ”sköra områden”, ett land eller område som riskerar att drabbas av krig och kriser i högre utsträckning än andra länder. I takt med att världsläget försämras ökar också risken för barnäktenskap i redan sköra länder eller områden.

Samtidigt som vi ser att fler insatser behövs mot barnäktenskap i både Irak och andra länder genomför den SD-ledda regeringen nedskärningar i biståndet. Vi vet att biståndet gör stor skillnad och minskar risken för att flickor ska utsättas för barnäktenskap. Får exempelvis flickor gå i skolan minskar också risken att de utsätts för barnäktenskap.

Utifrån detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

Hur avser ministern att agera för att lyfta frågan gällande barnäktenskap med Irak och för att lyfta frågan i internationella organ?